Kvinnor

Jag vet inte varför jag inte tycker om kvinnor. Varför jag har svårt att ta till mig hur de utrycker  sig. För egentligen har jag inte det, men likt förbannat så är nästan hundra procent av den musik som jag lyssnar på framförd av män! Det är det som jag tänker på denna fredagkväll när jag lyssnar på musik och varvar ner efter arbetsveckan.

Det fanns en tid då jag lyssnade oavbrutet på Stevie Nicks. Det fanns en tid då Bonnie Riatt spelades lika flitigt som John Hiatt på min skivspelare. På senare år är det endast Sheryl Crow, Holly Williams och Shelby lynne som återkommande streamas ut i mitt rum. Fram tills för några veckor sedan skall tilläggas...
För helt plötsligt så översvämmas jag av massa bra kvinnliga artister...eller bra kvinnliga artister tvekar jag inte om att det finns; utan artister som jag kan ta till mig. Artister som mitt trångsynta och mycket svårflirtade musiksinne kan ta in. Artister som Kacey Musgraves, Cassadee Pope och Jennifer Nettles. Inget avancerat, kanske inte ens speciellt alls, men jag är golvad och totalt förlorad i dessa kvinnor. Musik kan göra konstiga saker med oss.