Jag är stark

Känner mig stark!
1 1/2 timma på klubben tillsammans med ett härligt träningsuget gäng som genomförde ett skönt fyspass. Härligt att kunna träna så här mitt på dagen. Min salladslunch på det lyfter min sunda behaglighetsnivå.
Rockin in the free world spelas högt nu. Det är jäkligt tungt. Niel Young bjuder på Cinnamoon girl på det och jag dricker nästan en hel karaff med vatten till maten. Systemet får sig en rejäl genomsköljning. Det känns bra..

Redo för ett eftermiddagspass vid skrivbordet. Det ser ut som jag lämnade det igår. Belamrat och rörigt. Det är bokslutstider även i föreningslivet och jag bland flera i klubben håller just nu på att knåpa i hop en verksamhetsberättelse. Det är minnsan en hel "uppsats" med saker som vi genomför under ett år. Jag imponeras när jag går igenom allt.

Young fortsätter att underhålla. Lite mer finstämt nu. Så finstämt som det nu kan bli om man är Mr Neil Young. Jag nynnar med, utmanar med egen falsettsång. Låter inte klokt, men får mig på gott humör. Och så den där gitarren...Så "out" som det bara kan bli. Lite av Marc Ribot känsla.
pelar just den där egensinniga gitaristen Marc Ribot sedan. Han gör mig tokig! Stänger av efter fjärde låten. Känner jag mig inte så stark längre...
Musik kan verkligen både bygga upp och bryta ner.

Temperaturen höjs. Nu pratar jag utomhus. Endast (!) -3,7. Är dock inte sugen på någon promenad. Det finns gränser för allting. Min fysiska aktivitetskvot är fylld för idag. Till och med Neil Young har lugnat ner sig och kör nu finstämt. Det är nedjoggning, avslappning och tack för i dag. Det börjar mörkna utanför mitt fönster och här inne är det rofyllt.
Jag känner mig trots allt stark.