Storm, katter och Putin

Blåstiden har kommit. Men här inne är det lugnt och tyst. Försöker råda bot på det genom att spela mycket livlig musik. Egentligen inte för att jag är på ett sånt humör, utan snarare att rädda mig från att sova bort denna lördag. Efter judoträningarna i förmiddags har jag mer eller mindre varit däckad. 
Min "katatsrof-app!" signalerar ännu en gång om det uppdaterade läget. Den säger "extrema vindar som kommer innebära störningar i inre Dalsland fram till söndag 11 januari 4:19 em CET" Jag lägger tillbaka telefonen på skrivbordet igen. Bortsett från musik är det fortfarande lugnt här inne. Väntar på att mina föräldrars katter skall dra i gång. För de har nämligen nöjet att underhålla på ett stordådigt sätt två gånger om dygnet. När jag skall gå och lägga mig och minst två timmar innan jag behöver gå upp. Det är lek och uppfostran. Det är en mamma och hennes dotter som tränar och förbereder sig för större uppgifter. Som råttjakt t ex, eller försvar från tänkbara hot; troligtvis andra katter. De skall vara här nästan i tre veckor till. Hade varit ok om det inte varit för dessa vansinnesaktiviteter på fel tid på dygnet. Just då, alltså när de drar i gång och en timma framåt är en liten storm ingenting i jämförelse.

Läser i Expressen att Putin fortsätter att trakassera människor som inte lever upp till hans egna ideal. För drygt ett år sedan förbud mot propaganda för ”icke-traditionella livsstilar”. Nu får inte transsexuella ta körkort. Antar att de anses köra sämre än någon som lever med en "traditionell" livstil... 
Den här världen känns just nu galnare än någonsin och Putin är en av de absolut galnaste i min bok.

Musiken tystnar. Eller spellistan tar slut om man så vill. Nu hör jag hur det mullrar utanför. Funderar över vad den heter. Dagmar I skåne (eller är den här en helt annan?) Svea eller Egon här.  Hursomhelst tycks den komma som en skräckinjagande påminnelse om sin föregångare Gudrun så här på årsdagarna 10 år senare.
Katterna sover fortfarande. Putin känns fortfarande galen och farlig och den där stormen utanför, börjar sakta att här i Dalsland sätta sig i respekt.