Februaritankar

Morsan och farsan är hemma och katterna har återvänt i deras trygga famnar. Min son är på väg hem från Stockholm och här hemma går jag runt och hostar och hoppas på att den här sjukan snart skall lämna mig. Över en vecka nu med en svår "mansförkylning" och jag börjar känna att jag nu nått så långt som jag orkar med.
Ute faller snön. Jag håller mig inne. Går till fönstret emellanåt och tittar. Ingen sol, det är vitt. Ganska vackert måste jag medge, även om jag inte tycker om snö. Hade varit finare om solen tittat fram. Det kommer den dock inte göra i dag är jag säker på. Dagar har gått sedan jag senast skrev. Jag har haft saker att säga, men inte kraften och förmågan. Det händer saker hela tiden som engagerar mig, väcker mig till liv, men jag har inte förmågan och kraften..
Hade kraft att se på ännu en förlustmatch med Toronto. Mot lika dåliga Philadelphia. 
Nu bara förlust med 1-0 och faktiskt lyckades man med att få i väg 30 skott mot mål. Det är en sån här match som man förlorar ibland. För att motståndarna hade en målvakt med en mycket lyckad kväll. Det känns bra att kunna konstatera det ibland också..

Det är den allra första dagen i februari. Det börjar ta på de här vinterdagarna. Man kan så smått börja se framemot en underbar vår med allt som det innebär för mig, för oss.  Det där lät så pretantiöst, så hoppfullt, som om att jag hade en plan för våren. Det kanske jag har..

Jag har iallafall hört av mig till Svenska spel nu. Brevledes. Vågade inte möte dem mer fysiskt. Vet därför fortfarande inte ännu vilken slags miljonär jag är. Men; Nu vet de vem jag är, var jag bor och framförallt vet vilket kontonummer de skall sätta in den där vinsten på. (För de som inte vet vad jag pratar om; tryck på "Miljonär jag är" längre upp.)