The thrill is gone

Jag hör inte till dem som byter profilbild på mina sociala konton. Samma skinnknuttebild av mig sedan jag öppnade mitt Facebook-konto då för länge sedan. Men, idag är det en sådan dag jag skulle kunna göra det. I dag skulle BB King kunna pryda min cybervärld all over. Ja, faktiskt här i den "verkliga världen" också. Han blev gammal den där gubben, men det känns tomt på något vis ändå och det gör lite ont. Det mesta jag lärde mig om rock, country och blues fick jag från farsan. Men inte BB. Det var min bror Ronny som lät mig förstå den lirarens storhet.
Och även om jag aldrig var eller ej heller blev den gitarrvirtuos som brorsan är, så förstod jag storheten. I nutid en av de musiker jag lyssnat allra mest på. Ingen har kunnat förmedlat blues till mig som han. Nu är han borta..

Lugn och frid. Så har det inte varit här i veckan. För hur mycket än det stressar att vara uppkopplad hela tiden, finns det något som stressar ännu mer - och drar ner stämningen rejält - att inte vara uppkopplad.
Eller i sanningens namn att inte kunna vara uppkopplad. I tisdags morse lät nyhetsmorgons meteorlog meddela att vi nu gick in i åsksäsongen. Och som vi gick in!
Redan vid 11 tiden hade jag ett antal missade samtal från min son. När jag ringde upp var det en dämpad son som svarade. Blixten hade slagit ner i huset och nu fungerade inte internet. Katastrof! Ännu mer katastrof att jag den dagen skulle bli rätt mycket sen.
Ny gateway inköpt i onsdags och sedan har jag tillbringat hela min vuxna tid med att försöka installera. En baggis för mig...men inte denna gång! Jag har aldrig blivit nöjd med Netgears prylar tidigare och likt förbannat lyckades jag övertalas av den kunniga personalen på Inet att just köpa den! God natt jord!
Nu i eftermiddag fick jag åka och låna ett nätverk. Back in business, men med ett modem för 2000 kr som jag inte får någon ordning på...
Häng i fåtöljen. Inget mer som får stressa upp idag. Öl och youtube. Öl och youtube långt in i natten...