känslan av  att vara på väg för en stund

Jag har hämtat min son vid en sjö, jag har lagat mat, tagit en promenad , tvättat, ätit, städat, tränat lätt och vilat.
Allt i ett mycket lugnt tempo.  Och just det där "vila" har varit det centrala.
Jag skulle också kunna skriva sovit, för det är just det som jag ägnat mig åt en stor del av dagen.

En sån här lördag har jag inte haft sedan julledigheten. En lördag utan ett redan färdigt program. Det gör att man sätter värde på sådana här dagar lite extra.

Jag har för all del funderat mycket också. Fått ett par bra idéer. Det får man liksom på köpet när man kan koppla av.
"De" drar i mig. Jag vill ta tag i dem, realisera, bygga... i allafall börja stukturera upp och se om det är hållbart, om det kan bli något av dem. Det är en skön känsla. Kreativitet.

men,

Jag liksom hindrar mig själv. Vill vänta några dagar. Låta det mogna. Göra de sista arbetsdagarna först. Först vila och sedan jobba en vecka. Sedan så...

Kvällen tillbringar jag med Steve Forbet. Vi gör en duett och sjunger Romeos´s Tune.

"Meet me in the middle of the day
Let me hear you say, everything's okay
Come on out beneath the shining sun

"Meet me in the middle of the night
Let me hear you say, everything's alright
Sneak on out beneath the stars and run, yeah"

Ute börjar det att mörkna. Så mycket som det nu görs så här års. 
En kvällstur med bilen. Ingen destination. Bara känslan av  att vara på väg för en stund.