Jag bestämde mig för att bli en bloggare

Jag började att blogga för snart 10 år sedan. Det var en mulen och grå dag i december och jag hade under en tid gått och funderat på vad det här "blogg" var för något.

Vad jag visste var att det startade bloggar i parti och minut, att det var det "nya" sättet att kommunicera, att utrycka sig på, att interagera. Det skrevs om bloggare och bloggande i tidningar, det diskuterades på nätet och jag förstod att detta borde vara något för mig, även om jag egentligen inte visste vad det rörde sig om.

Jag har skrivit dagbok sedan 1983 och i slutet av nittiotalet skrev jag kontinuerligt veckobrev, som var den tidens sätt att "interagera med resten av världen". Ett smakprov av dessa finner du här.

Jag har följt många bloggare genom åren. Flera har varit riktigt bra, andra inte så bra..
Att jag även följt bloggar som jag kanske inte tyckt varit så bra, beror nog uteslutande på att jag är som människor är som mest; Nyfikna på andra människors dårskap och pinsamheter.
För en sak är säker - att bli en populär blogg innebär inte att man måste vara en duktig skribent (även om det säkert finns en fördel i det). Att få många läsare handlar om att ha en historia att berätta som det finns många människor som är intresserade av att ta del av. Kan du dessutom nå ut med den genom att använda dig av alla de fantastiska hjälpmedel som idag finns för att sprida, är du med säkerhet hemma.

Att blogga och ha läsare av sin blogg handlar också om tålamod. Att inte ge upp, att fortsätta, även om skrivkramp och bloggtorka infinner sig.
Det är mycket få bloggar kvar som fanns när jag började.

Jag har i år bloggat i 10 år. Jag har aldrig känt mig så inspirationsfull och ivrig i mitt bloggande!