Dalsland (Blues en tisdag)

I mitt barndomshem var det mycket musik mest hela tiden. Det var sjuttiotal, tidigt sådant.
Det var mycket rock´n roll och mycket country. Blues också förstås, men det var egentligen lillbrorsan som tog in bluesen ordentligt i det Widekärrska musikrummet. Det var han som lärde mig allt det där viktiga, den där grunden som jag i dag vilar på musikaliskt. Med åren har just det där innerliga i bluesen varit det som format mitt egna skapande, även om rock och country musik är det som jag lyssnar på om någon frågar.

Har i helgen skrivit en svensk text till John Mellencamps "Small town". I min tappning heter den Dalsland.

"Jag har inget mot världen utanför
Jag kan fortfarande imponeras över den stora stadens ackompanjatör
Men mitt hem finns här i Dalsland
och det är bra nog för mig"

John Mellencamp: en av de fyra... Med de fyra menar jag de artister som hängt med mig genom åren. De fyra som alltid funnits där, även om jag inte hela tiden lyssnar på dem längre. För så är det ju med musik och lyssnande. Det går i perioder...men så återkommer jag alltid till dem; John Mellencamp, Elvis Costello, Jackson Browne och John Hiatt. Det är där jag utgår ifrån. Jag har bluesen och dess giganter, sedan dessa herrar.
Visst, idag lyssnar jag mest på Kid Rock. Han är störst. Älskar George Strait, Hank JR och Neil Young. Det finns så förbannat mycket bra.
Föresten, vad är det som händer?
Förr spelade ungarna  i skolan Cash och Queen låtar på gitarren som ett sorts hippt nostalgiskt retrodrag. (De som alltså kommit i från stadiet med sönderspelade Smoke on the water riff och Iron man) Idag spelar de Heart of gold och andra Neil Young klassiker. Hur i helsike kom det sig att de började spela Neil Young?

Det är tisdag, det är grådis och hög fuktighet. Kanske mer regn? Jag greppar min Martin, kör det där riffet på Mellencamps klassiker "Small town" som jag nu döpt om till Dalsland. Sjunger några rader. Det sitter. Växlar om till Mellencampversion;

"Got nothing against a big town
Still hayseed enough to say
Look who's in the big town
But my bed is in a small town
Oh, and that's good enough for me"

Dricker en kopp kaffe sedan medan BB sjunger och spelar snyggt "Don't Answer the Door"
Vackert och äkta. Det är blues i Dalsland. Det är tre dagar innan jul och den rätta stämningen är kanske på väg ändå. Det är vackert.
Detta inlägg baserar sig på inlägget Dalsland (blues en tisdag som kom ut den 21 december 2015. Det inlägget kan ni läsa i sin helhet här http://www.tommywidekarr.se/2015/12/19/dalsland-(blues-en-m%C3%A5ndag)-29744247