Ögonblicken som förändrar ens liv

Den här helgen ägnar jag mestadels själv, då A jobbar mycket och min son är på konfirmationsläger.
Innan han åkte i går tog vi den här bilden. En far och hans son.
Så efter sedvanlig morgoninstruerande på judomattan har jag ägnat tid idag i min absoluta ensamhet. Något som kan vara något av det absolut bästa som finns. Detta under förutsättning då att man inte är själv till vardags. Det är något helt annat. 
Så när de där "måste sakerna" blir klara, lyssnar jag på skön musik och därefter plockar fram den där underbara filmen om Gitarrfantomen; Hank Garlands liv.
En film producerad av en annan gitarrlegend: Steve Vai. Det är en sån där måste film oavsett om du gillar musik eller ej. Jag såg den för ett par år sedan. Nu ser jag framemot att se den igen.

Två timmar senare sitter jag här igen. I rummet hörs musik och det är filmmusiken till Elvisfilmen Follow That Dream som Hank Garland spelar gitarr på och som skulle bli det sista han gjorde på den stora scenen. Under Follow that dream-inspelningen är Garland inblandad i en bilolycka, han hamnar i koma under en veckas tid, blir återställd, men inte tillräckligt för att kunna återvända till musikens värld.

Tänker på det där. Tänker på de där ögonblicken som förändrar ens liv på bara en kort sekund. Jag tänker på min son. Tänker på hur jag saknar honom i denna stund och skulle vilja ha honom nära och höra honom fråga "skall vi titta på någon match i kväll pappa? Spelar inte Toronto i kväll?"