Kraften vi bär på

Juli snart också slut.
Jag känner ett visst vemod skall medges.
Vemod för att sommaren är på väg bort och ersättas av något som jag verkligen tycker illa om.
Jag är inte vän av hösten. 
I kväll när vinden hade  mojnat och kvällsolen gjorde allt för att glädja, satt jag hemma hos en vän och pratade om livet. Vi satt ute och kisade mot solen och dess mäktiga strålar.

Det var berättelser, skeenden och påverkan.
Vi kom in på de där avgörande ögonblicken  som i efterhand kan ses som skiften och början på något nytt i livet.
Han berättade om ett sådant personligt skeende, hur det påverkade honom och vilken inverkan det fick på hans liv sedan.
Jag hade inte hört den historien förr och det ryckte tag och berörde.
Och det är så det är i livet. Alla vi människor har vår historia att berätta. Oavsett hur oviktig och obetydlig som vi själva tycker den är.
Det är den kraften vi bär på. Det som vi har i vår resväska genom livet. Det som gör oss unika och starka.

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln