I never believed in much, But I believed in you

"From Hank to Hendrix
I walked these streets with you
Here I am with this old guitar
Doin' what I do."


Det är söndag kväll och jag sitter och lyssnar på musik.
Neil Young spelar och sjunger sitt mästerverk "Hank to Hendrix" och jag tar in, noterar och konstaterar.
Jag har ägnat tid i staden och jag har varit hos mina föräldrar på middag.
Så nära frid som möjligt råder.

Och jag och mamma tar en promenad sedan och hösten visar sig på något sätt från sin bästa sida och vi stannar till ett antal gånger och bara står och tittar och tar in. Det är jag och min mor.
I huset är min son och pappa och vi alla fyra får en riktigt fin stund tillsammans kring en fantastisk god måltid och när jag tänker efter kan jag inte minnas när jag senast åt hos mina föräldrar...
Så nära frid som möjligt råder.

Det är dunkelt i mitt rum, snudd på mörkt , men musik strömmar fortfarande taktfast mellan dessa väggar och jag blir kvar i tankar och funderingar.
Tankar på det man en gång trodde på, det sanna och enda verkliga...
Och livet och dess skeenden sätter återigen saker på sin spets och återigen inser jag att i allt det stora är man bra liten och alltid, alltid ensam.

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

  • Miss Jennifer » Tillfreds:  ”Underbar känsla när man får gå och lägga sig med ett leende på läpparna :)”

  • jeanette sandelin » Det:  ”Hemsk film väl?”

  • Afrodite » Walk the blues:  ”Önskar dig en riltigt fin sommar och lycka till med allt. Roligt att man nu kan ..”

  • Charlie Ferm » Walk the blues:  ”Är det där en seagull som du spelar på? Har aldrig testat någon, men läst en del..”

  • Pelle Alm » Walk the blues:  ”Howdy! Vem är din favoritgitarrist? ”

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln