Tommy Widekärr

 

Vad är man när man lämnat tävlingsarenan för sista gången?

2017-10-11 22:13 « Tillbaka

Det finns inget bättre än när det vänder.
Gårdagens blogginlägg och mitt poserande skapade mer-känsla. Helt plötsligt ville alla ta en bild tillsammans med mig!

Eller...riktigt så var det kanske inte..., men min vän Rose-Marie ville absolut i kväll ta en bild ihop med mig efter träningen. 
Efteråt kom vi att beröra vad hon skulle göra nu. Vad var hennes nästa mål?

Jag var med henne på sin första judotävling någon gång i mitten av 80-talet, genom hela hennes karriär (som blev framgsrik) och när hon ville satsa på veteranklassen för ett par år sedan var jag fortfarande där. Minst sagt har vi upplevt mycket tillsammans. Några sorger, men massor av glädje, lycka och eufori.
Inför Nordiska Mästerskapen var hon trots att hon dragits med skador under hela sin uppbyggnadsperiod, i mycket bra form. Vi satsade på guld.
Guldet blev ett fantastiskt brons, men trots det visste jag att hon inte var nöjd. Att hon var väldigt besviken. Hon sa efteråt att hon var nöjd, men jag visste att hon inte menade det då. jag känner henne så väl.
För sådan är hon. En vinnarskalle utan dess like som hatar att förlora. Idag vet jag dock att hon känner sig ganska nöjd med sin prestation och sin bronsmedalj och det skall hon vara.

Efter NM har hon legat lågt. En kropp som ännu inte vill läka så pass mycket så att hon kan köra på för fullt.
Vad gör man då? Vad finns kvar när tävlingskarriären tar slut? Vem är man då?
Rose-Marie har alltid styrts av mål som hon satt upp för sig själv. Sedan har hon gått "all in", aldrig sviktat, utan bara kört på fram till "Dagen D".
Som hennes tränare har det aldrig varit svårt att motivera henne, för den där inre drivkraften har alltid funnits där.
Men vad gör man den dagen man inte har den? Den dagen man inte har något nytt tävlingsmål?
Är man slut då?
Själv fann jag glädjen i att lära andra. Dela med mig av mina kunskaper och när jag inte kunde tävla mer, så kunde jag gå över på "heltid" i min tränarroll.
Men alla vill inte förverkliga sig själv genom andra. En del ser själva tävlingsmomentet som den yttersta drivkraften. Att själv kunna påverka sitt öde..

Idag hade vi ett spännande samtal. Vi berörde framtiden, Rose-Marie hade ideer och tankar som gjorde mig glad och  förväntansfull. Nya mål, men denna gång kanske inte ett direkt tävlingsmål. Ett helt nytt tänk. Något spännande och kittlande.

Det där hade jag väntat på, eller kanske mer längtat efter att det där tillslut skulle komma.
och allt jag kunde säga var;
"låt mig få följa med på ännu en resa"

Jag som stolt får hålla upp bronsmedaljen efter prispallen på Nordiska msterskapen.
Jag som stolt får hålla upp bronsmedaljen efter prispallen på Nordiska msterskapen.

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln

brooklyn bridge instagram världens barn erik axel karlfeldt lukes lobsters vatten nationaltal duke ellington måsproblem uddevalla varvet greenwood hill rom david kopfler kiss thomasrhett dalsland kartellen research avslutningsmiddag föreningsarbete prins eugen amerikanska presidentvalet 2016 matthew albert engström frank zappa nyordslistan 2017 bruce springsteen margareta-dagen washington square facebook vänskap eric w lou reed varvsspelet hemsida24 santa cruz bloggtips gustaf fröding måsar dixie chicks rocketman danny okeefe mobilblogga the dudley do-right show dag hammarsköljd karin boye atlanta rythm section porto da cruz charlie mccoy parque de santa catarina akvedukten i håverud fortmyersbeach sola 70-talet fleetwood mac sloppy joes brexit new york marathon end of the road tour lobster roller blues hcandersen uddevallakalaset gräsklippning mångalen big bill broonzy googleanalytics morgonstund timesquare dalslands kanal kenny rogers ric osacek baconsmörgås föreningsliv putin anders zorn mercado dos laradores steve miller band allen & heath jason isbell oh mercy älskauddevalla bröllopsdag mars western stars new york city livsnjutning blogg pico do ariero jackson browne advent roy orbinson greenwood cemetery key west färgelanda kyrka marstrand interail insjö sebastian stakset sam patch midsommar nhl beerdrinkingboys michelltimman newyorkcity torontomapleleafs madiera central park florida bob dylan niagara falls sommaren2019 funchal semester judo färgelanda judoklubb new york michelletimman new york bloggen madeira blogga madeirabloggen usa sjömila niagarafallen resa musik johnhiatt mat nationaldag färgelanda roadtrip blonde on blonde fort myers beach tågluff livemusik väder esta nyc amerikanska presidenter minori leonard cohen uddevalla elvis costello sommar sommarträning john mellencamp harlem elvis presley 4th of july sociala medier internationalstreetmarket akvedukt sommar17 mary kay friluftsdag öl pico dos barcelos claesmånsson tal kacey musegraves cykla the cars mixerbord gimbal barbecue robert burns lasse berghagen dire straits ronnie hammnond lightnin hopkins drivesouth namnlagen2017 elvis usas president himmelsdalen bobdylan macon vår niagara brewing brotorpsskolan wicked willy is canada ödlor jills veranda stevie nicks cocoabeach telia garibaldi bad rickard rättrådig gitarrer barn morgontidning billie holiday lill-babs drömmar ulf lundell livet blåst sebbe staxx hiphop bohuslänningen inspiration brooklyn smögen international food festival xl martin luther king canada day ödmjukhet chesapeakeshores sverigeiminaityr judofestivalen curral das freiras thanksgiving mitt liv gemenskap bagarmossen momondo glen cambell trump levada dreams rumours little richard seagullguitars henrik åberg selfie hockey bredband skolavslutning fiske