Push

Jag spelar New Radicals och "I don´t wanna die anymore" fyller rummet.
Jag tänker; "En lördag i december skrev jag ett blogginlägg byggd på just den där låten". Jag kontrollerar mitt minne och det visar sig inte vara så länge sedan.
Jag är på gång nu. Jag skriver det här inlägget med en sorts frenesi som skall fungera som en sorts uppvärmning inför resten av dagen. Jag höjer musiken något mer. 
Nu Push med Matchbox Twenty. En sån där låt som ryckte tag i mig när den kom. Nu är den en våldsam starter som möblerar om hela mitt sinne och på så sätt gör mig både förutseende och okrossbar.

"She said "I don't know if I've ever been good enough
I'm a little bit rusty, and I think my head is caving in
And I don't know if I've ever been really loved
By a hand that's touched me, and I feel like something's gonna give
And I'm a little bit angry"

Det är fantastiskt vad musik kan göra med en.
I wanna push you around
Well I will, well I will
Det är onsdag och inget känns omöjligt.