Aska

Natten har sitt sätt att ta avsked och jag ligger vaken med feber och hosta. När det är nog är det nog. 

Och tidigare under kvällen när jag sökte kraft vid ett vatten, tänkte jag på att jag inte alls är odödlig.
Ibland kan det vara en otäck upptäckt.

Allting var skimrande då, nu är allt fult och hopplöst. Jag möter en ny dag med riktigt taskiga förutsättningar och det som en gång var vackert är nu långt borta. Solen skiner inte längre här. Kvar är bara aska av det som en gång var eld och glöd. Reträtt och omgruppering är ett faktum. Jag ligger lågt på obestämd framtid. 

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln