Learning How to Lose You

Tre kronor spelar inte bra. Är odiciplinerade och utan fantasi. Jag lämnar teven och sätter mig så mycket ute som det nu är möjligt för att inte frysa. Ett väderomslag har skett. Det kan man minst sagt säga.
I "glashuset" är det varmt, men behagligt. Jag fyller luften, det lilla rummet med musik.

"I stay up all night for fear of talking in my sleep
Cause if I dream about your memory, I'll just beg you not to leave
And the mornings don't bring mercy, not like you could do
When I would only ever brave the day by waking up with you"

Jag sätter mig ner, tar in den där vackra låten, med den ännu vackrare texten och känner uppriktig saknad till den där serien Nashville som jag plöjde igenom  säsong efter säsong i slutet av förra året. 

"I stay up all night for fear of talking in my sleep" Det är så det kan vara.
Och just nu i denna stund är saknaden total.