Träning är rätt medicin mot trötthet och negativa tankar.

Det finns så mycket ondska.
Och de senaste dagarna har jag konfronterats med människor som visat sin absolut sämsta sida.
När man kränker både fysiskt och verbalt någon annan människa, när man tar sig rätten att bete sig illa mot någon och när man gör sig rolig på någon annans bekostnad med uppsåt att skada och förgöra.
Men också ondska i form av tystnad, inte säger något, som ett tyst medgivande.
Och kanske är det just sånt där som alltid lyckas få mig totalt under isen. Som verkligen får mig att känna mig uppgiven, arg och besviken.
Och så denna hjälplöshet och otillräcklighet när man upptäcker att man inte lyckas vara det stöd man borde vara.

Och igår när jag kom hem ville jag bara gå och lägga mig. Jag hade ont i huvudet, kände mig totalt orkeslös och omotiverad till allt. Jag hade dock bestämt mig för att åka och träna och även om jag absolut INTE hade någon motivation till det gav jag mig i väg.

Det visar sig gång på gång att träning alltid är rätt medicin mot trötthet och negativa tankar. Att få komma till klubben, kasta, fajtas, svettas och umgås med klubbpolare får mig alltid tillbaka på rätt köl igen.
Igår kväll när jag kom hem från träningen kände jag mig pigg och stark och idag kände jag mig dessutom lösningsfokuserad, pigg och på offensiven.

Jag hade egentligen tänkt att fokusera på det trista, jobbiga och hemska i dagens inlägg. Istället känner jag att detta blir en hyllning till revanschlusta och att "komma igen".
Och
att träning alltid är rätt medicin mot trötthet och negativa tankar.