Peavey classic







 Igår tillbringade jag dagen i farsans och brorsans gamla studio. En gång i tiden var det här det hände. Dalsland musikaliska hjärta. Här inne fanns en gång massor av häftig utrustning. Sedan flyttade brorsan till stan och tiderna förändrades.
Igår "öpnnade vi upp igen" och denna gång var det min son som satt vid reglagen och när jag gick runt där inne slog det mig att det fortfarande fanns mycket "historia" kvar där nere. På kortet ovan, precis innanför ingången. På väggen den målning som min yngsta bror Sigge målade 1992, 13 år gammal. Nedanför den, på golvet; den första gitarrförstärkaren i mitt band Power (1983-1984). Den väcker många minnen. Min bror Ronny som sommarbloggade på min blogg under sommaren 2011 skrev detta härliga inlägg.
Här kommer det i en repris. Fortfarande lika intressant och levande berättat.

Av Sommarbloggare Ronny Widekärr, söndagen 31 juli 2011
Tänk er att det är mitten av 1980-talet och att man av någon anledning befinner sig strax efter konsumaffären i Ödeborg. Tänk er vidare att man därefter med hjälp av sitt färdmedel ska svänga vänster i riktning Ekebacksvägen. Ni som minns denna tiden i idyllen Ödeborg vet att det i backen ner låg ett antal hus på höger sida. Bland annat byggnader som jag tror var arbetarbostäder med anknytning till bruket. Det minne jag nu ska återge har sitt fokus i det första hus på höger sida i ovan nämnda backe. Det var nämligen där  Power repade. Bandet där Tommy spelade i. Vet inte om Power hade så många fans men de hade i alla fall två, nämligen jag och min kompis Fredrik.

Det var nåt magiskt över fenomenet replokaler: äggkartongerna i taket, Kiss, Dio - och Iron Maiden - planscherna från tidningen Okej på väggarna, doften av cigarettrök, mögel och eventuellt ett slitet magasin med lite naket i, liggandes på ett bord som för övrigt pryddes med askfat, plektrum och kanske en ölburk eller kaffekopp.

Men bäst tyckte jag om förstärkarna och instrumenten. Jag fascinerades av hur gitarrerna såg ut och hur förstärkarna lät. Jag minns hur imponerad jag blev när solo-gitarristen Dan Ljung spelade inledningen till låten Hotel Comondore. Dan spelade på Björn Wingårds förstärkare som var av märket Peavey classic, med inbyggd phaser och den lät magisk. Vid ett tillfälle vill jag minnas att Dan hade lånat en Ibanes Tube screamer TS9, vilket naturligtvis fick mig att cykla till Ödeborg för att lyssna och se på när Dan spelade på den åtråvärda Peavey´n och Tubescreamern… och jag tyckte det lät magiskt.

Några år senare efter att ha sommarjobbat på kommunen hade jag råd att äntligen köpa mig egna grejer. Kanske var det en slump… jag köpte bland annat ovan nämnda Peavey-förstärkare av Björn wingård. Idag har jag flera förstärkare jag gillar, men mitt förstaval när det kommer till förstärkare är och förblir Björn Wingårds gamla Peavey classic via en Tubescreamer TS9.

Tycker Ronny

Ronny med Björn Wingårds gamla Peavey classic
Ronny med Björn Wingårds gamla Peavey classic

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

  • Björn Aldenfalk » Mina absoluta bästa bloggtips:  ”Hejsan Tommy! Mycket bra tips kör du med Wordpress eller vad använder du för pl..”

  • Miss Jennifer » Tillfreds:  ”Underbar känsla när man får gå och lägga sig med ett leende på läpparna :)”

  • jeanette sandelin » Det:  ”Hemsk film väl?”

  • Afrodite » Walk the blues:  ”Önskar dig en riltigt fin sommar och lycka till med allt. Roligt att man nu kan ..”

  • Charlie Ferm » Walk the blues:  ”Är det där en seagull som du spelar på? Har aldrig testat någon, men läst en del..”

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln