You better let somebody love you
Before it's too late

För en vecka sedan var det 25 grader och strålande sol och jag tillbringade eftermiddagen utomhus på ett njutningsfullt sätt. Denna morgon var det -7 och det blev sedan aldrig riktigt skönt.
Dagen som sådan har dock inte varit något att klaga på. Det är en högeffektiv vecka, antagligen den intensivaste i år för min del, men än så länge så är det bara roligt. Det händer just nu så mycket roliga saker och då känns ju allt så mycket lättare.
Dock;
Det finns mörker också! Jag kan fortfarande inte träna och min armbåge är nu värre än någonsin, samtidigt som mitt knä denna gång inte verkar bli bättre. Detta i en tid då min fysiska hälsa känns viktigare än någonsin. Dessutom tar det på humöret och jag mår helt enkelt inte alls bra av att inte få träna. Nu är det sagt och jag försöker igen justera in mot allt det positiva, allt det där som jag just nu befinner mig i.

Ikväll lyssnar jag på Eagles. Förutom de där vackra haromierna, stämsången och det för mig alltid lika uppskattade västkustsoundet, njuter jag av texter som inspirerar och förkunnar en hel del sanningar.
För min del handlar det om att ta varje chans. Se det vackra, se igenom det grumliga och ibland omöjliga och låta sig älskas och själv få älska. Det bor en desperado i oss alla.

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln