Den sista dagen

Samhället där jag bor känns öde och tomt, men det är nog så att man  är inomhus och förbereder kvällens stora firande och dess sammakomst.
Jag tänker på de som inte har någon att fira med och sedan på de som helst sluppit alltihop, kanske helst varit själva... Det tycks inte finnas någon form av rättvisa när det gäller det.
För mig betyder inte nyårsafton något längre, alltså själva firandet. En gång i tiden betydde det allt och var alltid förenat med stora förväntningar. Nu ser jag fram emot en kväll då jag får träffa och umgås med vänner.
Det är så det är.

Senaste inläggen

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln