Fångad

Våra vanor förändras. Även hur vi ser på teve. Vem trodde för några år sedan att en dag skall man kunna titta på vad man vill på teve och när man vill? Inte jag i allafall. Jag satt tålmodigt och väntade på att det skulle bli filmdags, eller att den där favoritserien skulle börja. Idag ser vi på det när vi vill. Vem kunde ana att en dag skulle Play-kanalerna regera och totalt ändra på vårt tittande? Och så har vi streamingtjänsterna...
Till och med jag har börjat att titta på serier på Netflix, Cmore och Viaplay. Vi har dem alla.
Idag lika naturligt för mig som att jag lyssnar på min ljudbok. Det blir som ett beroende. En ritual innan det är dags att sova. För två veckor sedan såg jag sista avsnittet på en riktigt höjdarserie. Det som gjorde den så bra var att alla egentligen var snälla mot varandra. Det fanns inga "bad guys". Det var så befriande på något sätt.  Befriande att slippa action, skurkar, elaka människor och hat.
Istället var det omständigheter som gjorde att människor hamnade där de var och att saker trasslade till sig. När sista avsnittet var slut lämnade det kvar en stor tomhet. En tomhet som stannat kvar nu i flera dagar. vad skulle man kunna titta på som var lika bra och som fick mig att känna den där härliga känslan igen? För jag blev liksom en del av den där familjen det handlade om och jag kunde se mig själv i de där fantastiska miljöerna I Chesapeake Shores, Maryland. Jag testade ett par andra sedan. Det kom av sig nästan direkt. 
Och
Just nu, i denna stund skulle jag behöva något liknande. Något som kan ge lust och hopp. Något som fängslar och tar upp all min uppmärksamhet.
Etiketter: chesapeakeshores

Senaste inläggen

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln