Paus

Jag tillsammans med brorsans Stratocaster. Jag tillsammans med brorsans Stratocaster.

Om jag fick välja kanske jag valt att tillbringa resten av kvällen och kanske en del av natten att spela gitarr. Att bara gå upp i det där euforiska och glömma alla måsten. Jag, min gitarr och alla mina sånger. Den ultimata avkopplingen.
Det har varit alldeles för många dagar "on the run". Ändå är det just det som jag älskar....
Att vara på gång, att ständigt vara på väg.
Jag behöver skriva på mitt bokmanus och jag villgöra RIKTIGA blogginlägg. Inte bara glättiga uppdateringar från mobilen...
Nu skall jag åka iväg i några dagar, Ett litet avbrott från det där vanliga...Eller så blir det det vanliga som händer då också? Ibland har jag svårt att navigera över de där gränserna och se de skilda landskapen.
Och där kommer tröttheten över mig och medan jag vill fortsätta att spela The Faces - låtar förnedrar Finnarna Tre kronor och det där scenariet som jag redan förutspått händer. Finns få saker som är så ointressant som Hockey-VM, men där tycks jag vara ensam om den åsikten. Så jag låter folk tro att  utslagna NHL-spelare per automatik är bättre än hungriga "inget - att -förlora -  ICKE - NHL-spelare".
Själv ser jag framemot  Stanley cup finalen. 
...men först några minuter med gitarren och sedan sömn.

Senaste inläggen

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln