Such a night

Jag skriver, jag njuter och jag spelar Dr John. 
Dr john började jag lyssna på runt -87 då min musikaliska resa tog fart på allvar. Jag genomgick min musikaliska frigivelse och tog in och konsumerade allt för mig nytt som jag stötte på. Ganska snart skulle det stå klart för mig att en större bluespianist var svårt att frambringa.”Right Place, Wrong Time” från 1973 blev snabbt en favorit. En låt som säkerligen ett hundratal hip-hop producenter senare har  har samplat.

 Medan åren gick så försvann Dr john för mig, även om jag uppmärksammade de Grammies han fick och annat som skrevs om honom. För bara ett par veckor sedan såg jag på youtube när han invaldes i  Rock and Roll Hall of Fame 2011...

Jag minns att jag fascinerades av hans stora arbetskapacitet. 300 sånger varje år där de flesta gavs bort till andra artister och musiker. Som ung låtskrivare med ambitioner i slutet av åttio-talet drogs jag till hans texter om sin uppväxt i New Orleans som inte sällan handlade om spöklika och voodoo-inspirerade saker som både skrämde och eggade mig. Mystiken i det han gjorde berörde starkt.

I dag möts jag att Dr John gått bort 77 år gammal och här och nu lyssnar jag på en annan favorit, Such a night och minns, tar in och njuter.

Senare i kväll skall jag återigen se The Bands; The last Waltz och gotta mig i när Dr John är med vid pianot och framför Such a night. Ännu en av de där stora och unika har gjort sitt sista framträdande.

Senaste inläggen

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln