En bok blir till (Michelletimman)

En skrivarlya kan se olika ut.
Idag har jag valt en plats ute i skuggan. lite avskilt, lite svalt och mycket rogivande. Kanske...
Det enda viktiga kravet jag egentligen har är att det skall vara lugnt runt mig ...och tyst. Jag tillhör inte dem som vill skriva till pampig klassisk musik eller hård och metallisk hårdrock. Jag har t om svårt att låta fingrarna dansa fritt på tangenterna akompanjerat till fågelkvitter. I och för sig så består fåglarnas inslag av måsar, skator och kråkor som bråkar och låter och försöker göra sitt bästa att störa friden. För så där känslig har jag blivit mot oönskade ljud. Det gör det antagligen inte bättre av att jag med tidens gång jobbat upp ett visst ..skall vi säga ..förakt till dessa fågelarter. Jag vill så gärna visa kärlek och förståelse till min omgivning och för dem får jag verkligen kämpa med mina känslor.

Nåja, nog om det. Det jag egentligen vill skriva om idag är just mitt skrivande och då inte dessa rader, utan hur jag under flera månader jobbat med ett bokmanus som till hösten skall resultera till en riktig bok. En fysisk bok med hård pärm. Deadline var först satt till april, men har nu flyttats fram till 17 augusti. 

Jag får ofta frågan (för just nu börjar det bli mycket frågor kring "boken") hur långt har du kvar? En fråga som jag har svårt att svara på. För det är så här: Jag har aldrig skrivit en bok förut. Vet inte alls hur man egentligen skall göra, utan jag bara skriver så får vi se hur det går.  ...Och så har jag ju faktiskt gått en skrivarkurs en sommar för mycket länge sedan, vi pratar nittiotal och högskolan erbjöd sommarkurser av olika slag.
Men tillbaka till frågan; Jag har absolut skrivit hälften och närmar mig något slag upplopp. Jag kan tänka mig att jag skrivit runt 300 sidor och det bör sluta någonstans runt drygt 400 sidor. Då pratar jag om boksidor och inte A4 sidor. För det har jag fått lära mig är helt skilda saker. Jag vet hur det skall sluta och jag vet vägen dit, men kan inte föreställa mig egentligen vad det innebär i sidor. Med andra ord så är mina drygt fyrahundra sidor en ren gissning. men vi säger så, eller rättare sagt; jag säger så. "Jag har ungefär 150 boksidor kvar".

Från och med idag kommer ni kunna följa mitt skrivande här på bloggen.  På vilket sätt får framtiden visa, men jag kommer absolut berätta om vad den handlar om, hur jag fick idén till handlingen en gång för länge sedan, hur berättelsen växer fram, om svårigheter, tekniker och inspiration. 
Michelletimman skall få sin egna plats i cybervärlden.