Broken

För mer än en vecka sedan skrev jag om "segerns sötma" och framgång. Därefter rasade himlen ner.
Inget inlägg sedan dess och vad skulle jag skriva?
Jag vaknade så tidigt denna söndag. Tidigare än vanligt. Tyngd av veckans händelser och med vetskapen om att det sällan blir som man tänkt sig och att man faktiskt inte vet någonting när det kommer till morgondagen. 

I tisdags använde jag dagen åt att vandra till en sjö. Flera timmars vandring på ett mestadels lerigt underlag. En vandring med ett syfte, men för mig också ett slags sätt att samla kraft och få ro.
Jag lyssnade på Melissa Horn i hörlurarna. Bitter-romantikens främsta fanbärare. 
Och även om jag inte kan identifiera mig med all olycklig kärlek, finns det textrader som går rätt in i mig och stannar kvar. Det blev så rätt då.

Sedan har Melissa liksom blivit kvar i mina rum och denna morgon hör jag;

"fast vi känner samma sak
fast vi tänker likadant
fast vi talar samma språk
och bor i samma land
så sitter vi i mörkret nu
långt långt ifrån varann"

I mörkret långt ifrån varann, Melissa Horn

Och det är precis så det är.

Senaste inläggen

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln