I'm the worlds greatest

Jag är redo att åter bli en upptäckare.
Jag börjar få styrkan tillbaka. Igår stod jag på judomattan igen efter tre veckors frånvaro. Förvisso inte en personlig insats som kommer gå till historien, men det var en start, en början, en comeback.

Nu är tisdagen snart över och jag har en känsla av att helgen snart är här. Tisdagar har ofta den effekten på mig på grund av dess innehåll och frenesi. När man klarat en tisdag har man klarat allt.
 

Tillbaka till mig och Christofer Columbus. Ibland kan jag känna våra beröringspunkter. Den där längtan ut, äventyret och spänningen. Men jag tänker inte ge mig iväg över Atlanten för att finna en sjöväg till Indien och den här världen har så många Vasco da Gama som kan överträffa mig. Så jag smider andra planer. Andra vägar.
Jag tänker bli oövervinnlig.
Och om någon frågar mig hur det skall gå till, tänker jag svara som Muhammad Ali;
 

"I am a giant
I am an Eagle
I am a lion
Down in the jungle
I am a marching band
I am the people
I am a helping hand
I am a hero

If anybody asks you who I am, just stand up tall look 'em in the face and say

I'm that star up in the sky
I'm that mountain peak up high
Hey I made it, hmm
I'm the worlds greatest"

 

Finns ingenting bättre än att känna att man är tillbaka igen.

Senaste inläggen

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln