Slut

I morse stod jag ute på balkongen och såg hur kajerna stämde av i träden. Det var kyligt, men friskt.. Och mars.
Ibland överraskas man av det normala. Antagligen för att det normala numera känns så avlägset.
Och så fortlöper dagen problemfritt och när kvällen kommer så är inte bara dagen nära sitt slut, utan hela arbetsveckan.
Och jag tänker just på "slut" och var vi är i galenskapen om två veckor från nu, eller... om bara en vecka...
Jag vet ingenting längre. Ingenting alls.

Senaste inläggen

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln