Min bön

 Dagen är vacker och kärleken oändlig, men i allt det härliga, all anledning för allvarsamhet och reflektion.
Jag tänker på livet - på mitt liv, på min familj, mina vänner och på de som har det svårt just nu - de som lider och de som känner sorg.
Jag tänker på skörheten, på det som man varken kan försäkra sig emot eller förhindra med en stor säck med pengar.
Jag är tacksam för de gåvor som jag fått, för att jag är frisk och för att jag fått leva ett rikt liv. Jag tar ingenting för givet, men jag lever nu och skall göra det väl.

Jag njuter av allt det vackra. Jag njuter av vad våren har att erbjuda. Knoppandet, grönskan och levande bäckar och så ljuset..Det där ljuset som ger mig nytt hopp. Som får mig att tro och längta efter morgondagen. Som får mig att älska livet, ta emot nya utmaningar och ge mig styrkan...styrkan att kunna förlåta och säga förlåt. Styrkan att leva livet.