Min morgon

Jag vaknar upp till torsdag  som är som en fredag.
I dag är det fest..
Först skall vi jobba, men alldeles innan dess en stilla stund vid frukostbordet.
Det är värme, lugn och lite kärlek. 
Nu väntar god mat och gott att dricka till den. Jag slutade nog aldrig med att vara livsnjutare trots allt. Det finns inget bättre än när det vänder. 
Med åren har jag fått en fascination för levande ljus. Det fanns en tid när jag var yngre då jag förkastade det som trams. Nu kan jag nästan inte leva utan det. Levande ljus, vatten och morgonstund tycks vara melodin för en man i medelåldern.  

Medelålder är förövrigt ett skönt begrepp. Främst för att man nästan alltid tycks vara i den.  Tiden mellan ungdom och ålderdom. Levnadstiden mellan 40 och och 70. Förvisso tycks experterna vara lite oense om tidspannet, men det är ju ännu bättre för på så vis når man kanske aldrig ålderdomen? Och ungdom vill man ju inte vara.
En titt i Stora Familjeläkarboken avslöjar att jag nu gått in i övre medelåldern. Alltså att jag är mellan 50 till 70 år. En ålder som enligt samma bok avslöjar att det är då som de flesta åkommer och sjukdomar brukar dyka upp. 
Jag tar dock det med ro. Det som sker det sker.