Vem som oss

Min son släpper ny låt och all den där ungdomliga uppkäftigheten i skapar-euforin kan ibland få mig helt vimmelkantig och yr.
Ändå är det det som jag kan sakna i mitt egna skapande. Den där ungdomliga galenskapen och det obehindrande gränsöverskridandet.
Och så glädjen förstås!  Livets triumf uttrycks genom skapandet.
 För det finns knappast större glädje än känslan av eget skapande.

Möjligheterna till att idag nå ut är dessutom enorma och konkurrensen är total. Men alla kan se dig. alla kan höra dig.  
Och egentligen är det väl också så att skapa utan att sprida det vidare är lika meningslöst som att tala utan att någon hör?

Etiketter: eric w xl

Senaste inläggen

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln