Jag är tacksam

Igår kväll skrev jag ett inlägg på Facebook angående att min bok Michelletimman fanns med i tidningen Bohusläningens som lästips.
Reaktionerna därefter lät inte vänta på sig och många var ni som personligen skickade hälsningar till mig.
När man skrivit klart en manus och det är på väg till tryckeriet är man så mentalt slut och är så trött på boken, karaktärerna i den, storyn...allt, så att man inte orkar titta på. Sedan går det upp för en att snart kommer den läsas av läsintresserade människor och av dem ...vänner och bekanta. 
Det är då man inser att det är nu man kommer granskas, värderas och  det man skrivit; tolkas...och kanske ifrågasättas.
Att ge ut en bok måste vara den ultimata Kbt-terapin.

Men när man gör detta, när man bestämmer sig för att gå ut på det här viset, finns det bara en sak att göra det på och det är att satsa 100 procent. Annars skulle jag lika gärna låta manuset bli ännu en bunte papper i byrålådan.
Så jag ger järnet för det här nu. Tar möjligheten när den är tillgänglig. Resultatet har inte låtit vänta på sig, även om det på vägen varit snårigt med logistikproblem, ibland ljumna recensioner och inställda mässor och signeringskvällar. För ni läsare har varit fantastiska och era fina ord har betytt allt. Dessutom visar försäljningen på att det finns ett stort intresse kring boken.
Bara nu i eftermiddag har jag paketerat 18 böcker som skall klistras adresslappar på och lämnas in till paketinlämningen, samt signerat 6 böcker som skall hämtas här hemma. Lyckligtvis är jag ledig och har tid. Annars hade det varit svårt.

Så jag är tacksam. Tacksam för alla hurra-rop längs vägen och tacksam för att fått den här möjligheten att göra det roligaste som finns: Sätta ord på händelser, skeenden, berätta en historia som andra sedan är intresserade av att läsa...

Om du ännu inte köpt boken kan du göra det genom att gå in på den här länken.
Önskar du ett signerat exemplar, skicka ett meddelande till 0705526126 så ordnar jag det.