Den sista sommaren

Kajorna skriker och bär sig åt, men det tycks bara vara jag som bryr mig.
Det är nog så det är och jag borde lägga ifrån mig det där surgubbs-uttrycket som jag har inpräntat i mitt fejs och istället leva som en riktigt kung. Ta vara på de här dagarna med ett leende på läpparna.
För det här är kanske trots allt den sista sommaren och även om jag nu bokat om och bokat av så måste det ju finnas andra saker att förgylla min tillvaro med.
Så jag letar fram det där leendet igen och jag ger mig ännu en gång ut för att upptäcka, men framförallt leva. För det här är den sista sommaren.

Senaste inläggen

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln