Vissla

Det är förmiddag och jag står och blickar bort mot ön La Gomera, medan jag dricker mitt kaffe.
Jag tänker på Guancherna, på visselspråket Silbo och Christofer Columbus.

Columbus använde ön som sista anhalt för införskaffande av förnödenheter innan han korsade Atlanten på väg mot den nya världen.
Jag har tänkt mig dit för att kolla in det där huset där han bodde under sin tid där.
Undrar hur allt var den där dagen då han anlända dit med sina tre skepp 1442? Var det vackert väder? Regnade det? Var det står uppståndelse över besöket, eller var det som vilken dag som helst? Det är sånt där som jag funderar på och delvis låter fantasin ta mig i väg i medan jag blickar ut över havet, bort mot ön.
Sedan tänker jag på Guancherna. Det där folkslaget som skall kommit hit från Marocko. De bahandlades förstås illa av spanjorerna när de kom och de tog ifrån dem både sin identitet och sitt ursprung. Men sitt språk kunde de inte ta ifrån dem. Hur de  kommunicerade med varandra över dalarna genom att vissla. Visselspråket, som kallas Silbo. Idag har öns elever Silbo på skolschemat för att inte visselspråket skulle dö ut.

Senaste inläggen

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln