Jag sitter kvar en stund till

Det spricker upp.
Solen kommer fram och sätter allt i en annan dager.
Morgonstund är oslagbart. Stillhet, lugn och frukost. På morgonnyheterna är det dock bara galenskap. Det är då man stänger av ljudet. 
Ljuset tränger in genom förnstren. Jag och en kaffekopp i soffan. Den där känslan att så här kan jag sitta i en evighet.
Men snart så måste det hända saker här. Jag behöver komma i rörelse. Bege mig ut, ge mig av.
Men ännu finns det tid kvar. Ännu sitter jag kvar

Senaste inläggen

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln