2016 > 04

Jag som hoppansvarig förra året vid Valborgsmässofirandet. Jag som hoppansvarig förra året vid Valborgsmässofirandet.

Ashley Cambell sjunger i mitt rum och jag slår mig ner i en av fåtöljerna, lutar mig tillbaka, knäpper mina händer och blundar. Det är Valborg och jag har tillbringat första delen av denna dag i vår träningslokal och tillsammans med några andra ledare haft träning för ett par av våra träningsgrupper. Glada, härliga barn, med mycket energi och kärlek.

Valborgsmässoafton i min kommun firas traditionenligt i en av kommunens små orter som det har gjort i många decennier. Det är den dagen på året då saker och ting verkligen händer i Stigen. Det är tivoli, marknadstånd, fyrverkerier och kör som sjunger in våren.  Allt mycket välkomponerat och planerat. Själv skall jag dit, både som besökare och funktionär. För att ett sådant här engagemang skall kunna går runt krävs det att folk ställer upp och hjälps åt. Det är inte kommunen och anställda människor som i regel drar runt arrangemang som det här, utan här krävs det att bygdens föreningar och dess medborgare ställer upp.

Att få människor att ställa upp är dock tyvärr bara svårare för varje år som går. För mig känns det mycket konstigt att man som medborgare klagar på att inget händer i kommunen där man bor, samtidigt som man inte själv kan tänka sig att hjälpa till. Vi människor har en märklig inställning till det faktum att det faktiskt är vi medborgare SOM ÄR kommunen och som också måste kunna ge något för att få något. 
I kväll ställer jag upp några timmar vid en hoppborg, karusell eller liknande och är på så vis en del i att barn har roligt, att familjer får en trevlig dag, ATT DET FAKTISKT HÄNDER NÅGOT I VÅR LILLA KOMMUN. Det känns inte alls som en uppoffring, utan som en gåva att få göra något för den plats och bygd som jag älskar.

Läs hela inlägget »

April

Jag tillsammans med en av klubbens duktiga ungdomar; Tarek Jag tillsammans med en av klubbens duktiga ungdomar; Tarek

Det börjar med snö, sedan lite regn och sedan mer snö. Aprilväder.
Nu skiner solen och jag gör i ordning gårdagens fiskefångst som sonen kommit hem med. Detta ute med solen i ögonen. Det är fortfarande morgon.

Själv befann jag mig i går på tävlingsarenan. Två duktiga ungdomar på väg upp och ett helt gäng seniorer. Ett 8 till 8 jobb.
Dag 2 på tävlingsarenan, men jag blir kvar hemma. Nu gäller det att få gjort allt det där man inte hunnit med under veckan...

Min son spelar "Guitar boggie" Först själv som gitarrhjälte. Sedan orginalversionen med shanes. Vissa saker går aldrig ur tiden. Inte ens hos en hip hopare till son till mig.

Det blir ännu en grilldag. Man får passa på när man kan. Oavsett om det är sol eller snö. Lunchdelikatessen blir svensk insjöfisk. Från tävlingsarenan hoppas jag få trevliga rapporter om klubbens tävlande.

Nu börjar det hagla. Detta blir en bra dag.

Läs hela inlägget »

Stranglehold

En helg i tävlingsarenan står för dörren. Jag har en plan. 13 FJKare som skall fightas. Jag slåss inte själv längre, men jag får vara med på ett hörn ändå.
Just nu väger de in. Jag avvaktar resultatet från den.  Tills dess fortsätter jag mitt sökande efter världens bästa gitarrriff/Gitarrsolo.

Zeppelins "Heartbreaker" ljuder ut ur högtalarna.  Jag höjer, men byter till Ted Nugents "Stranglehold" efter en stund. Det där är bra!
Sedan ett konfettiregn av Van Halens "Hot for teacher", ZZ top och "Sharp dressed man", "Joy and love" med Stevie ray vaughan och "Little wing" och Hendrix. Det finns att ta av...

Sedan de där som inte finns med oss längre. 2016 har bannemig varit ett riktigt eländigt år för musiken. Känns fortfarande konstigt att Prince inte lever längre. Som tur är gör hans musik det. För mig är han det största musikaliska geni som slog igenom på 80-talet. En sån där stilbildare och förnyare som Presley, Beatles, Bowie var för -50, -60 och -70 talet. För mig dessutom en av de absolut bästa gitarrister som funnits. Som när Clapton fick frågan om hur det kändes att vara världens bästa gitarrist;

"Fråga Prince"

Och i skuggan av Prince försvinner även Lonnie Mack...
- Jo det känns som ett ruttet år det här. 

Har lyssnat mycket på just Lonnie Mack det senaste. Döper t om ett blogginlägg för inte så länges sedan med en Mack-låt.

Spelar stranglehold igen. Nu lite högre, lite mer adrenalin, lite mindre luft...
Måtte Ted Nugent leva ett tag till!
 
Läs hela inlägget »
Jag ringde en gammal vän idag. Skulle inte behöva vara något speciellt med det.

Det skulle inte behöva vara något speciellt med det om det inte hade varit för att vi inte pratat med varandra på kanske 20 år.
Samma röst. Kanske mer dialektal, men stor igenkänningsfaktor. Ett vanligt samtal. som om alla de där åren emellan inte funnits. Inget konstigt, bara vänskapligt trevligt.
En gång var han en av de som stod mig allra närmast. I dag är det mycket som jag inte känner till om den mannen, men jag räknar honom fortfarande som en av mina vänner...

Tänk så många människor som passerar i ens liv under en livstid.
Tänk så många jag har umgåtts med en tid, allt från ett par år till många fler. Intensivt umgänge. Kanske ungdomens festande, studenttiden, gamla arbetskompisar, klasskompisar, grannar, träningspolare... Det finns många som jag håller av, även om jag sällan eller aldrig träffar dem längre. Några vet jag faktiskt inte var de tog vägen...

Tänker på den gamla Raj montana låten "Från en till en annan"

"Det var länge sen sist, ja du vet var jag varit.
Det finns inget att säga fast mycket blev sagt.
Jag blev satt i förvaring för övrigt har ingenting hänt.
Jag fick kort i från Kjelle som gift sig till slut, med en blåögd blondin Florence Nigthingale själ. fast jag önskar den jäveln mest skit finns det minnen jag gärna har kvar."


"fast jag önskar den jäveln mest skit finns det minnen jag gärna har kvar."
Så kan det också vara. Det var inte alltid det gick smärtfritt till.

Vet inte om jag håller på med något sorts "mitt i livet" bokslut (antagligen inte), men alla de här åren har sannerligen satt ett och annat oförglömligt minne. Inte allt för sällan tillsammans med någon av de där som man aldrig träffar längre.

Mitt liv är ett annat nu..men ändå inte.

 
Läs hela inlägget »




















Kortet är från min studenttid och USA-vistelse under 90-talet. Jag och några vänner poserar utanför Vita huset.

Ett av mina återkommande bloggämnen har genom åren handlat om världens högsta ämbete; President för Amerikas förenta stater.

Amerikanska presidenter har sedan jag var liten, varit ett ämne som fascinerat mig.
 

Jag kommer fram till valet den 8 november bjuda på inlägg i ämnet  och samtidigt passa på att bjuda på egna anekdoter och bilder från det stora landet i väster.

Presidentämbetet har sannerligen varit en klubb för män. Kanske dags för en kvinna denna gång?

Här kommer lite snabbfakta om mig och min relation till alla dessa män:

  • Presidenter som jag tycker lite extra om är William McKinley, Harry S Truman, Ronald Reagan, Bill Clinton.
  • Vilken partifärg de har spelar ingen betydelse för vad jag tycker om dem. I amerikanska presidentval handlar det så mycket mer om person framför partifärg.
  • Jag tycker George W. Bush var mycket bättre president än sitt rykte här i Europa.
  • Jag tror att John McCain hade blivit en mycket bra president och beklagar att han blev slagen av Obama 2008.
  • Jag hoppades på att Al Gore (D)skulle vinna 2000 mot George W. Bush och John Kerry (D) borde fått en chans 2004. Jag tror att dessa två hade blivit bra presidenter.
  • I alla tester som tidningar brukar göra "inför" blir jag ALLTID republikan.
Läs hela inlägget »

Återblickar

Mitt första blogginlägg skrev jag i slutet av 2006. Med andra ord är jag inne på mitt 10e år som bloggare. Genom åren har jag haft ett antal gästbloggare som skrivit under några veckor. En av dem är Lars Bäcker.  Tillbakablickar är roliga. Läs gärna hans inlägg om andlighet som publicerades 3 augusti 2011 på min blogg; En andens man.
Jag önskar er trevlig läsning och en riktigt skön söndag!
 

Läs hela inlägget »

Känner mig lite piggare. Inte lika trött som jag varit under en längre period. Smått överväldigande att ha energi kvar när man kommer hem från jobbet. Borde träna mer och sköta om min kropp nu. Vet att det är en viktig del i mitt välbefinnande. Det får mig att må bra.
Ingen After work denna vecka. Andra plikter kallar. Man får finna en njutning i det också. Det viktiga är att inte hänga upp sig. 

Visst kan yttre ting vara njutbara, men verkligt välbehag kommer inifrån. Det blev så påfallande uppenbart för mig i går kväll efter träningen, då jag stannade till vid den där sjön som är på bilden för att bara titta och njuta.
Reklamen vill få oss att tro att det kostar att njuta. Att det handlar om exklusiva bilar, smycken, mobiler, lyxresor, mm.
Visst kan yttre ting vara njutbara, men verkligt välbehag kommer inifrån.

Kommer du i håg när du njöt senast? Alltså, en sådan där stund då du mådde som allra bäst och det inte kostade dig något.
Kanske när du fick beröm av dina kollega, den där härliga skogspromenaden med din hund, eller varför inte den där varma duschen när du kom hem och var frusen.

Jag har levt ett ganska långt liv och uppnått en hel del, men börjat fundera på vad allt egentligen handlar om. En gång berättade en person för mig att njutning var hans inre kompass.  Det är så det är tror jag och jag försöker leva efter devisen att verkligt välbehag kommer inifrån.
 

Läs hela inlägget »
En av mina favoriträtter är  Raggmunk med fläsk En av mina favoriträtter är Raggmunk med fläsk

Härom dagen ondgjorde jag mig om min självutnämnda miserabla vecka. Man har förhoppningar om t ex den där måndagen, eller den där tisdagen och så händer saker som gör att saker och ting helt förändras. Ibland kan det innebära att det blir tungt, eller t om helt går åt skogen. ja, ni känner säkert igen er.
Jag tror dock att välbefinnande innebär att man också måste finna njutning när saker och ting inte är så bra. Vi människor är ofta väldigt bra på att stanna upp och berätta för omvärlden när det inte är så bra, men när livet leker stannar vi sällan upp och njuter av segerns sötma.

Ofta krävs det en sjukdom eller livskris för att vi skall ta beslutet att ändra om vår livssituation där vi sätter njutning i första rum. Varför inte ta det beslutet innan det sker och på så sätt faktiskt höja livskvalitén långt innan dess? För det krävs inte så mycket. För egen del tillbringade jag kvällen igår och en del av natten tillsammans med min son. Vi såg på Hockey, pratade hockey, kollade in gitarrer på nätet och pratade gitarrer. Idag har jag tittat på film om Merle och Willie, tillsammans med farsan och sedan avnjutit min mors smått gudomliga fläskpannkaka. Inget märkvärdigt egentligen, men jag medveten gör det och bekräftar det. Njuter av det i just den stunden, njuter av det när jag skriver om det nu...

Med det sagt så blev inte min vecka så dum ändå.

Läs hela inlägget »

En riktig skitvecka (så här långt).
Så där som livet är ibland. Saker och ting känns inte gå ens väg. Alldeles för många kryss i protokollet.
Fler än jag tycks dock varit ute i "dåligt väder". Det är Panamadokument och ett Nordea som får på käften när de visar sig vara en bank som uppför sig som en bank. Det är idrottsmän, statsmän och artister som följer med i fallet. Dock lär de flesta antagligen landa rätt mjukt.

Merle Haggard går ur tiden och det dessutom på sin födelsedag, svårt sjuk och relativt gammal, men det är förjäkligt ändå när folk går bort. Musiken lever dock kvar och det är just Merle som håller denna natt i någorlunda balans. Duettalbumet med Wllie Nelson; Django and Jimmie. Merles sista album. Mästerligt!

"You can't turn back time
Or put more sand in the glass
But sometimes at night
I close my eyes and go back"


Skatteverket bjuder på nyheten att Personnumren är slut och de har tvingats skapa påhittade födelsedagar för över 2.500 personer. Nu är vi minsann på väg utför.
Toronto Maple Leafs vinner och spelar bra när alla Leafs fans vill att de skall förlora. Aldrig kan man vara riktigt nöjd.

Men, det är ju fantatsiskt roligt ändå att  DN/Ipsos kan visa på att vi svenskar litar på morgontidningarna, men mest på public service. Känns förhoppningsfullt...

Den här natten känns dock varken rolig eller förhoppningsfull. Bara förutsägbar.

Läs hela inlägget »

En helg med mycket intryck. Tid att smälta och ta in. Tyst i mina rum. Det finns många planer nu. En hel del konstateranden, men också sådant som jag undersöker och funderar ut. 

Det har minsann hänt saker utanför min bubbla också. Störst verkar Leksands avancemang till SHL vara. Idrotten har verkligen förmåga att få folk att vända bort tankarna från det "viktiga".

Förövrigt hör jag de som pratar om bragdguld. Sånt där får oss att tappa all sans och vett.
Alltså; AIK vinner Alsvenskan på överlägsen stil med bara Tingsryd som orkar hänga på. Leksand 20 poäng efter!!! Konstigt att ingen pratar om detta meningslösa system som förövrigt gör hela den ligan helt ointressant. Ett ruttet system. 
Kul att Leksand är tillbaka i SHL, men någon bragd är det inte. 
Idrott är sällan rättvist. Leksand känns inte i rättvisehänseende som den värdige vinnaren.

Läs hela inlägget »

Stjärnholm

Södermanland. Det är grått och disigt, men vackert ändå. Här, just på den här platsen bodde mina förfäder en gång i tiden. Gerard De Besch med familj bor här under 1700-talet och sätter sin prägel på gården och ger det dagens utseende. Det går att läsa att huset får kakelugnar under den här tiden och kyrkan får både ny orgelläktare och predikstol. Stjärnholm tas senare över av Hovmarskalken Gerard De Geer. 14 barn och hårda regler. "Skrikrummet" införs. Det är endast där barnen får skrika. Ett sånt rum vill jag ha.

Barn nummer tre är  Louis De Geer. Senare Sveriges första statsminister. Hela stället andas historia. Både min egen och rikets.

Nu ger jag mig ut. Jag har ett uppdrag att sluföra.

Läs hela inlägget »
Vy över den alltid så vackra Ellenösjön Vy över den alltid så vackra Ellenösjön

Jag tränar ständigt på att njuta av livet. Att aldrig låta vardagen ta i från mig njutandet. För det är minsan inte enkelt när allt går i hundrasjugo. Man stressar till jobbet, kämpar för att hinna till möten, genomlida möten, förhöra på läxor, köra till träningar, handla mat....

Mitt upp i allt det där handlar det om att hitta en balans mellan att finna njutning, men ändå få saker gjort. Att älska måndagar lika mycket som fredagar. Att kunna njuta på jobbet lika mycket som på fritiden och det utan att tappa fart.
Hemligheten för mig har alltid varit att se och uppskatta små saker i tillvaron. Att fokusera på det man har och inte det man inte har och framförallt och det viktigaste ; att aldrig ta dagen som den kommer.

Att ta dagen som den kommer är förädiskt. Det är jag som skall påverka min vardag och inte tvärtom. Därför har jag alltid planer, mål och förhoppningar. Det får mig att gå vidare, oavsett om det blir som jag vill eller ej. Det känns också mycket bättre inom mig när jag kan se framemot tisdagen, än om jag inte har förhoppningar på den alls. Jag ställer krav på mitt liv och hur jag lever det. Det skapar ingen press, utan snarare tvärtom; en skön tillfredställelse över att det är jag själv som styr mitt liv.
I kväll tänker jag checka in på ett slott.

Läs hela inlägget »
Etiketter: livsnjutning

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

  • Björn Aldenfalk » Mina absoluta bästa bloggtips:  ”Hejsan Tommy! Mycket bra tips kör du med Wordpress eller vad använder du för pl..”

  • Miss Jennifer » Tillfreds:  ”Underbar känsla när man får gå och lägga sig med ett leende på läpparna :)”

  • jeanette sandelin » Det:  ”Hemsk film väl?”

  • Afrodite » Walk the blues:  ”Önskar dig en riltigt fin sommar och lycka till med allt. Roligt att man nu kan ..”

  • Charlie Ferm » Walk the blues:  ”Är det där en seagull som du spelar på? Har aldrig testat någon, men läst en del..”

Arkiv

Länkar

Etiketter