2017 > 01

Avslut

En solig dag med mig kisande mot solen. En härlig vinterpromenad med knastrande när en fot trampar ner i en snöbeklädd väg.

Allt det där är bara fake!!

Det här har varit en skitdag. En avgörande dag för mig på sociala medier. Efter att tillbringat timmar med att försöka bli av med ett virus som jag fick på Facebook och som härjar på Facebook är jag nu arg och farlig. Det är slut nu. Då blir man desperat.

För min del bygger hela min närvaro på sociala medier på ett förtroende hos mina följare, att folk vågar klicka på länkar och inlägg. Det går fort att rasera allt.

Detta kommer efter några dagar då jag haft rekordliknande siffror när det gäller besöksstatistiken på min blogg. Närmare ett par tusen mer än vad jag haft per dag det sista året.
Tillslut förstår jag varför människor kan tro på konspirationsteorier.
Tack och hej!

Läs hela inlägget »

Pappa

Idag fyller min pappa år och så här års befinner sig han och min mor på Gran Canaria som de gjort alla år vid den här tiden i kanske 25 år.
De åker alltid till samma ställe. Min far är inte mycket för överaskningar och på den punkten är vi mycket lika.
Borta närmare en månad. En av deras katter är här och symboliserar deras närvaro. Annars total frånvaro. Vi har inte hört från dem sedan de for. Min far svarar inte idag när jag ringer. De är i total holiday mode. 

Det ger mig anledning till att slå mig ner i min skönaste fåtölj och minnas stunder som jag och den där mannen på bilden delat under dessa 48 år.

Läs hela inlägget »

Statement

Den här veckan har varit ett elände. Jag har inte till vana att utrycka mig så. I min läggning är jag betydligt mer positiv.

Men

Ibland är det kanske så att saker och ting bara är som de är och man måste få skrika ut sin ångest, sin ilska och vrede?

I dag har jag dock kvittrat som en lärka. En skön Torontovinst i natt och under morgonen åter på klubben för att hålla träning för härliga barn. Dessutom härligt eftersnack med mina tränarkollegor efteråt.


Känns skönt att jag bestämt mig för att prioritera min egna träning detta år. Inget förbannat nyårslöfte, utan ett rent statement. Lite egotid då jag främst skall satsa på mig själv på mattan.
Det är förbannat tungt för mig, men jag vet ju att det snart släpper, att jag hittar flytet, koordinationen och framför allt tajmingen.
Att få upp det där flåset lär dock dröja lite längre...

I morgon tänker jag sova. Det har inte blivit mycket av den varan denna vecka. 
Sedan kommer nog allt gå som en dans igen. Jag är på gång!

Läs hela inlägget »

Kloster

Jag ringde upp och pratade med min bror igår eftermiddag. Han hade skickat mig ett brev under dagen där han beskrev ett minne från vår barndom som bara hade poppat upp. Ett brev som berörde och som fick min egna hjärna att börja leta och återge i och från minneslådorna från det förflutna. Jag brukar säga att det är det man vill minnas som man minns. Min bror hade en annan definition: "man minns bara de där små sakerna, de tillsynes obetydliga ögonblicken som tillhör vardagen."
Brevet lät så här:
Ett minne från Håmule - så som jag minns det:
"Du och jag i en snödriva mot en ladugårdsvägg någon gång i mitten på 70 talet...
Du är tre år äldre än mig och går sedan ett par år i skolan. Du förmedlar mig nya ord dagligen och denna eftermiddag berättar du för mig vad ett kloster är. Jag är klädd i vita galonbyxor , en stickad grön krage, ett par bruna fodrade gummistövlar och troligtvis en jacka, men den har jag glömt.
Du har en brun duffel och på fötterna har du svarta pjäxor med skosnören som är röda.
Som den omtänksamme storebror du är låter du mig låna dina vantar, detta eftersom mina är blöta och händerna frusna.
Det skymmer, vi lämnar snödrivan... Detta samtidigt som vi noterar den gula hundkojan som för oss signalerar att klockan är halv fem och att pappa nu är i antågande.
I denna fas upphör all ordväxling. Du springer före mig för att möta pappa. Jag har mindre bråttom.
Jag går sakta vägen upp för backen samtidigt som jag funderar över det där nya ordet du lärt mig."

Läs hela inlägget »

Attityd

Jag och min bror Sigge i en fightingsposition Jag och min bror Sigge i en fightingsposition

I morgon börjar träningen igen. Det är matt-tid. Evigheter sedan.
Jag ser framemot det, men är medveten om att det kommer bli tufft. Det blir tuffare för varje år. 
I går kick-off på klubben. Det känns bra.

Annars en söndag för förberedelser. Inte den där vanliga lugna fina söndagen, utan en söndag som förbereder sig för ett nytt liv. (Iallafall känns det så.)

Det är omställelse, eller "reset", hur man nu vill se på det. 

Istället för att på riktigt komma igång ser jag på youtubeklipp som taggar mig. Det här nedan har genom åren varit min favorit. En vinnande teknik som jag dessutom behärskar. Kan se det om och om igen. Är så taktiskt fulländat.
Jag går igång på kraften, precisionen och det totala avgörandet. Allt handlar om attityd.
Antagligen den ultimata förberedelsen inför en ny tid.

Läs hela inlägget »

Dricker mitt morgonkaffe på balkongen. Det snöar och är grått och mulet. Trots det tvingar sig julen kvar, framförallt inomhus i form av tomtar, gran, glitter och juldukar. Kanske ända till Kyndelsmäss ändå?

Vi har fått snö. Innan dess en lång period utan. En grön jul
Avsaknaden av vinter delar upp oss svenskar i olika läger. De som vill att vinter är lika med snö och de som anser att det finns vinter utan snö. Jag tillhör de sistnämnda och för mig de förnuftiga. Om det inte är vinter i Sverige i januari, vet jag inte vad det skulle vara. Att öppet i sociala medier vädja, kräva och önska vinter ter sig i min värld konstigt. Dessa är förstås snöivrare. Samma människor som tycker att det skall vara snö när det är vinter...eller vänta..jag menar; kräver snö när det är vinter. Jag har förståelse för att man kan ha en sådan åsikt och jag respekterar det och även om jag låter raljerande mot just dessa människor, så ta mig inte på för stort allvar; jag försöker bara visa här att det finns en annan åsikt om saken också.
Och när vi pratar om snö, passar jag på att nämna de där människorna som påstår att man inte kan få någon julstämning eftersom att det inte är vitt ute. Ja, ni tänker rätt; Dessa människor är alltså samma människor som de som "kräver snö när det är vinter". Ja; exakt, kanske du som just nu läser det här. Du som tycker vinter är lika med snö.
Låt mig då uttrycka mig så här; Att påstå att det inte blir någon julstämning utan snö är bara ett sätt att döda sitt egna dåliga samvete över att man inte lyckats komma ner i varv eller faktiskt tagit till sig julens budskap, kunna känna inre frid, eller att bara släppa allt och hänge sig. Majoriteten av den kristna världen lever i länder där snö aldrig är en ingrediens av julen och även om vi som nordbor kan uttrycka vår önskan om snö av kulturgeografiska skäl, så kan aldrig snö bli den bidragande orsaken till att man känner julstämning.
Och igen; det kommer alltid vara vinter i januari i Sverige även om den metrologiska mätningen säger något annat.

Läs hela inlägget »

Bara så där crash boom bang, så var min ledighet över. Det går fort när man har det gott!
Jag åker på kalas på kvällen och jag kan summera en härlig ledighet. Fredagar tycks just vara bra för sådana göromål, även om just det där att Summera härlig ledighet alltför ofta får bli att förbereda.

Det är tid för att återgå till det normala. Det normala som för oss flesta innebär inrutade veckodagar. Jag skall börja jobba. Jag skall börja lägga mig i tid. Jag skall sudda bort all den här lättjan inom mig och alla sådana där "vad som faller mig på" fasoner.
Det känns som att jag varit ledig en evighet, men känner jag mig färdig?
Fick jag gjort allt det där som jag hoppades på?

 Svar; Nästan.

Det är som en enda lång semester från mig själv...eller kanske är det semestern från mig själv som börjar nu? Gud vet! 

Det är iallafall ok. Jag känner mig redo. Jag känner mig redo att ta hand om dessa vinterdagar oavsett om de är soliga och vackra som idag eller grådassiga och fula. Det blir ändå tillslut som det själv vill.

Det viskas om återkomsten, om min comeback till vardagen. Allt klarnar tillslut.

Läs hela inlägget »

Temperaturmätaren i bilen visar -16 grader. Kallaste dagen denna vinter. En vinter som mest varit mild och grå innan.
Inte mycket till snö ännu, men det kanske tar sig. För egen del har jag ett sorts förakt mot både snö och kyla. Men, jag har respekt för de som inte tycker som jag och faktiskt uppskattar det. Må de nu få sin lyckostund.

Idag har varit en sådan där lyckodag. Inte dragit någon vinstlott, men kommit till flera viktiga insikter och fått ett par positiva besked. Det är sånt där som verkligen triggar igång mig på ett positivt sätt och fyller mig med massor av härlig energi.

Har läst några bloggar. En uppskattad sysselsättning som kräver sin tid. Det finns så många av dem, men banne mig ingen likt min. Det tar jag som positivt.
Det innebär att man fortfarande kan börja att blogga och faktiskt publicera något unikt. För man är ju den man är och om man håller sig till det så blir det unikt.
En del tycks dock inte vilja vara unika. Det är uppenbart att många av de där "om livet -bloggarna" försöker härma efter varandra. Det är riktigt tråkigt.

"Oh…I want to love you all night long", sjunger The Mavericks och jag känner för att dansa. Händer aldrig, men i kväll så..i natt så

"A moment in history
That’s what you mean to me
Into the witching hour
Where only your special power
Can make any blue sky rain
Or keep everything the same
Here’s what I want to do
I Want to make love to you"


Temperaturen må vara låg utanför dessa väggar, men här inne är den hög.

Läs hela inlägget »

Visa dagar passar bättre för hockey och öl än andra. Om jag nu skall var ledig några dagar bör jag fylla minst en av dem med bara "Tommysaker".
Det är kallt och mulet ute, men inget snökaos som det pratats om i andra delar av Sverige. Västkusten tycks klarat sig ganska bra.

Jag har planer på att ta mig ut på vägarna senare. Är sugen på att gå på lokal, men bara om vädret tillåter det. Jag tänker inte sitta i en buss i ett snökaos. Vi får se.

Dagen rullar på. Jag sitter still. Plöjer igenom nattens NHL-matcher. Det är enbart njutning.

För en tid sedan startade jag en youtube-kanal med en likasinnad. Det är det roligaste jag har gjort på länge. En kanal där jag får fullt utrymme att prata om något som är ett av det roligaste som jag vet. Att dessutom få göra det med någon så påläst och dedikerad som Johan, ger mig den där lilla extra energin som är så skön.
Det märks verkligen på mig när jag ser inledningen på nedan avsnitt. Den glädjen och galenskap går inte att ta miste på.

I matchen jag tittar på hettar det till. Det är dags för ett avgörande. Det är nerv och adrenalin. Det är välmående och tillfredställelse.

Det är en kall och grå dag i januari fylld av så mycket förhoppningsfullhet.

Läs hela inlägget »

Den här semestermooden som jag nu befinner mig i skulle kunna gå obemärkt förbi om jag slutat upp med att ständigt vara uppkopplad! 
Nu kommer den som en obehaglig påminnelse om dagar i dekadens.
Rapporten ovan visar bara mina sovvanor. Mitt aktiva liv visar sig vara dubbelt så dåligt.

Nu går jag ut offentligt med det här. Så här dålig är jag.
Tvingar mig själv till bättring. Det är hög tid att komma in i sunda vanor igen. Komma i säng i tid, äta nyttigt och vid bestämda tider och röra på mig.

men

Först skall jag ta en öl (som kan bli 2) och planera min återkomst. Förbereda mig väl för det som komma skall.

Min återkomst väntar runt hörnet.

Läs hela inlägget »

När jag som femtonåring fått uppenbarelsen om att jag en dag skulle bli "den där stora artisten" som denna värld väntat på gick jag ständigt runt med ett anteckningsblock i fickan. Det fyllde jag med framförallt låtidéer, men också annat som jag skulle kunna få användning för i textväg. En penna fanns också förstås alltid till hands och var helst som inspirationen uppenbarade sig, gjorde jag mina små anteckningar i blocket. Det var där ur som de flesta av mina låtar växte fram. Någonstans där började jag också spara till min första diktafon. Med den i fickan skulle jag också kunna spela in låtidéer genom att nynna dem, eller spela in något häftigt från gitarren som jag kommit på och inte ville glömma bort. 
Det tog ett tag innan jag fick råd att köpa den där diktafonen, men det skulle visa sig att det skulle vara välinvesterade pengar och ett verktyg jag skulle få mycket användning av framöver.

Idag är mobiltelefonerna det universella verktyget för en textskrivare oavsett om du bloggar, eller skriver musik. 
Jag blev aldrig den där artisten känd "world wide" som jag en gång trodde, men jag skriver fortfarande och mobiltelefonen har både suveräna funktioner för att skriva anteckningar och spela in. Jag använder mobilen ofta på det sättet. Dock har en mobil, surfplatta, eller dator en mängd negativa funktioner för skrivandet också. Sociala medier är grymt hämmande när man behöver koncentrera sig på något och kan vara ett stort distraktionsmoment. Därför anammar jag fortfarande mina gamla vanor och i tider då jag behöver producera och det i riklig mängd är det alltid papper och penna som gäller. 
Min diktafon finns fortfarande kvar, men ligger som ett tidsdokument numera i en låda. Röstmemon gör jag idag ofta med hjälp av min klocka för att få till muntliga anteckningar som skall bli upplägg för blogginlägg, låtar, eller en annan text. Detta genom ett enda tryck.
Fördelen är att klockan har jag alltid på mig och jag kan spela in idéer på den oavsett om jag sitter i bilen, eller har gått och lagt mig. Dessa kan jag sedan lyssna av både på klockan och telefonen.
En dag som den här, då jag bara vill sitta och fundera, utan varken sociala medier eller en anteckningsbok som bara ligger där och bönar och ber om att något skall skrivas i den, kommer klockan väl till användning så fort en idé eller tanke dyker upp som bör sparas.


Ibland är det gamla, enkla bäst även i en tid som andas nytt.
Ofta är kombinationen mellan det gamla och nya det mest geniala.

Läs hela inlägget »

Igår firande med vänner. Vänner som jag firat många år med. På bilden jag tillsammans med mina två bröder. Känns som en ynnest att kunna fira tillsammans med dem. På bilden också Karl. En dag skall dessa härliga ungdomar hålla och planera sina egna nyårstillställningar. Livet går vidare.

Vi börjar med ett nytt blad i en tom bok. Allt är oskuldsfullt och oskyldigt.
Vi firar årets sista dag och vaknar upp till något vi tror och hoppas skall vara något nytt, något ännu bättre.

Vi har alla som varit med från början, ytterligare ett års livserfarenhet bakom oss. Inte helt fel. 
Jag funderar på om jag blivit något klokare? Tveksamt, även om det borde vara så.

Jag ägnar förmiddagen åt att fundera på just det där "klokhet" Vad det innebär och betyder för just mig. Om jag är klok behöver jag fylla detta år med mer saker som jag tycker om. Jag behöver ställa mig frågan vad  det är jag behöver göra mer av och vad bör jag ägna betydligt mindre av min tid med? Det är nu jag kan. Det är nu jag har tiden innan allt bara rullar på igen..

Läs hela inlägget »

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

  • Björn Aldenfalk » Mina absoluta bästa bloggtips:  ”Hejsan Tommy! Mycket bra tips kör du med Wordpress eller vad använder du för pl..”

  • Miss Jennifer » Tillfreds:  ”Underbar känsla när man får gå och lägga sig med ett leende på läpparna :)”

  • jeanette sandelin » Det:  ”Hemsk film väl?”

  • Afrodite » Walk the blues:  ”Önskar dig en riltigt fin sommar och lycka till med allt. Roligt att man nu kan ..”

  • Charlie Ferm » Walk the blues:  ”Är det där en seagull som du spelar på? Har aldrig testat någon, men läst en del..”

Arkiv

Länkar

Etiketter