2017 > 06

Fredagsmys

Efter ett mastodont långt möte i går kväll, var jag åter  tillbaka på klubben, (pigg och rask) i morse igen för ett enkelt träningspass. Trots uppehåll, spenderar jag fortfarande mycket tid på klubben.

Eftersom att det är ytterligare en blåsdag, har det passat bra att tvätta. Tvätten torkar på 20 minuter, men tar å andra sidan lite längre tid att hänga upp...

Det har varit en sådan där skön dag i hemmets lugna vrå, om än full med aktiviteter, nu dock mer laidback.
Känns näst in på lyxigt att faktiskt inte ha en enda sak planerad i morgon. I vanliga fall håller jag judoträningar på lördagsförmiddagar, men inte i morgon och inte på hela sommaren. En skön känsla att faktiskt ha semester.

Tidigare i dag gick jag för skoj skull in och tittade på vad den flygresa som jag köpte för ett par dagar, nu skulle gå på. Väl medveten om att jag lyckades få ett kanonpris då.
Mycket riktigt visade det sig vara i absolut sista minuten att boka. På ett par dagar drygt 30 000 kr dyrare.
Att göra bra affärer är stimulerande för både ego och sinnet.
Nu känns det t om ännu roligare att ge sig iväg.

Denna fredagskväll avslutas med öl och Fleetwood Mac och däremellan tystar jag allt för att höra blåstens ej avtagande vrede.
Det må vara orkanvindar därute och inte speciellt roligt när man vill ha sommar, vindstilla, värme och sol.
Men, den här fredagen känns rätt bra ändå.

Läs hela inlägget »
Etiketter: resa, momondo, blåst

I reklamen säger man sig ha ett av Europas bästa fiskevatten för gös. Att det är  bygden med de bördiga slätterna, godsen och herrgårdarna i söder och fisketjärnen med jaktmarkerna i norr. Bygden präglas av vatten, jordbruksmark och skog.
Lägg därtill att de har ett Högsäter och man tror att man hamnat i Färgelanda kommun.

Denna roadtrip har tillslut tagit oss till "Sveriges yngsta stad".
Jo, man kallar sig faktiskt så.
Och på vägen hit har vi gjort små avstickare i den dalsländska vildmarken.
Mest för att fylla på med kaffe, glass och andra godsaker som faktiskt finns där ute om man vet var man skall leta, men också för att upptäcka saker. Saker som jag inte känner till om mitt landskap och de finns faktiskt, tro det eller ej.
Dalsland kan överaska.




Sedan når vi Värmland och i mångt och mycket är de där milen som kommer strax efter Åmål väldigt mycket Dalsland.
Sedan Säffle; målet för dagen för att äta pizza och "möta" Esaias Tegnér.
Framförallt en familje-happening, en dag vi väntat på, tid att vara tillsammans. 

Jo, man kan faktiskt ha som mål att åka och äta pizza i Säffle om det är på en mycket speciell pizzeria och om ändamålet är rätt.
För det är sånt som man gör på sin semester.

Läs hela inlägget »

På bilden; min far, min son, brorsan och så jag.
Bara Widekärrs.
Jag är en Widekärr. Däri ligger min stolthet.
Den första juli börjar den nya namnlagen att gälla.
Jag har satt mig in i den med intresse. Just därför att jag trivs med mitt namn, att vi är några få som heter det och jag vill att det skall vara så även i fortsättningen.

Det som det pratas om är att dubbla efternamn tillåts...igen!
Det har tidigare funnits, men det pratats det inte om.
Systemet med mellannamn fasas ut. Det skall bli lättare för familjer att nå en namngemenskap utan att någon behöver ge upp sitt ursprungsnamn. Kan nog vara bra att det där med mellannamn försvinner. Den tycks bara ställt till besvär.
Skatteverket blir enda namnmyndighet och nyfödda får inte automatiskt ett efternamn, utan det måste ansökas om.

En annan nyhet är att de vanligaste efternamnen, de som har mer än 2 000 bärare, blir fria att anta för alla.
Det är just den här delen som har fångat mitt intresse till att i juni, i semestertid sätta mig in i nya lagar.

Glädjande nog och det viktigaste för mig  personligen är att övriga efternamn får ett starkare skydd mot nytagna namn som är för lika.
Det känns bra att Widekärr fredas även fortsättningsvis.

Läs hela inlägget »
Etiketter: namnlagen2017

Det är dagar som man vill tillbringa vid havet.
Det är vackra, soliga dagar att njuta semester i.
Men,
Jag badar inte, jag befinner mig inte ens vid ett hav...

Dock,

Jag har planer.
Det är där jag är nu. I själva planläggningen för att ta mig till det där havet.
Det kan verka enkelt, men inte...

Så efter att jag kör min son till en sjö, placerar jag mig åter på min balkong med en kanna kaffe och mina tankar.
Att koppla bort tankarna kan ju som ni vet vara befriande, men det kan också vara tvärt om.
Det är själva den där tankeverksamheten som håller oss vid liv.
Mina tankar handlar om min fortsatta semester. 
Konkret; Vad jag skall göra med den!
Visst funkar balkongen bra och roadtrip till Säffle, men jag hungrar efter något mer.

Aldrig så här långt in på sommaren har vi stått utan något speciellt semestermål i sikte.

Och...

så kommer bara den där idén som en blixt från det blå!
Den skall förstås förankras, men det känns vattentätt.

Jag ringer ett samtal, jag besöker några hemsidor och efter 20 minuters trixande med intagande av information, bokningar och betalningar av flygbiljetter, är tillslut den där semesterplanen där i en mer konkret form.
Nu är det bara att luta sig tillbaka. ...Nu utan tankeverksamhet inkopplad, men med ett stort leende på läpparna.

En ny roadtrip är planerad.

Läs hela inlägget »
Min blogg har aldrig mått bättre.  Plötsligt når jag sidvisningshöjder som fornstora dagar.
Innan året är slut har denna blogg fyllt 11 år. Det är få i "branschen" som faktisk hållit på så länge.
Dessutom har det aldrig funnits för mig att sluta! Jag kör på, dag efter dag, vecka efter vecka.

Hur allting började - min bloggresa kan ni läsa om här.

Att blogga har aldrig för mig blivit tråkigt. Med tiden har också alla dessa hjälpmedel som finns, gjort det ännu mer spännande att hålla på.
Som Google Analytics t ex. Vilken grej! Att i realtid kunna sitta och se hur många som är inne och läser är en fantastisk insikt ...och boost. Att över tid se hur läsare kommer och går...
Alltid är det någon inne. Denna strida ström av besökare fascinerar. 

Ofta blir det mer besökare under en dag då jag inte publicerat något inlägg. Vid tillfällen då jag varit "borta" mer än tre dagar ser man dock hur besöksstatistiken sjunker ganska fort.
Det gäller att hålla igång och att aldrig tystna.
Det handlar om att hålla sig vid liv på sociala medier. Dör jag där där min blogg.

Ibland kan det vara svårt att se någon logik med det här varför man får högre besöksfrekvens vissa dagar än andra dagar. Självklart har inläggets ämne, rubriksättning och aktualitet betydelse, men är inte en självklar besöks - succé för det.

Det har dock betydelse när ett inlägg publiceras.
Tidigt på morgonen är alltid bra, men det behöver vara innan 0600. Alternativet är klockan 22.00. Den stora "läsa saker på socialamedier" timman.
 
Det är roligt att jag fått många nya läsare den sista tiden. Jätteroligt att ni hittat hit!

I min blogg skriver jag om att vara Tommy Widekärr. Rakt av. Personlig, men sällan privat. Några brukar säga att jag skriver om "livet". Det är sant.

Något kommentarsfält finns inte längre som ni kan skriva i. Detta tog jag bort när det var som mest ilska kring mig som person och bloggare. Däremot går det jättebra att skriva några rader via mejl; Tommy.widekarr@gmail.com.
Det brukar några stycken hörsamma varje gång. Ibland någon, ibland ingen, ibland ett flöde. Kul!

Att blogga kräver inga förkunskaper.
Att bli en framgångsrik bloggare är inte svårt.
Vi människor fullkomligt älskar att höra skvaller, läsa om tokerier, läsa om människor som gör bort sig, är elaka, eller sticker ut med en oliktänkande åsikt. Jag har lärt mig det nu. 

Jag fick en gång av en läsare förklarat för mig att jag hade en provocerande syn på livet. På så sätt tycks denna blogg hålla sig vid liv.
Läs hela inlägget »
Etiketter: blogga, googleanalytics

På väg

Det är sommar och det är återigen sol och midsommarhelgen är nu för alltid förbi.

Jag och min son smider planer. Planer hur vi skall ta oss härifrån och komma ut på vägarna.
On the road!
Finns inget bättre än en befriande roadtrip.

Vart vi skall spelar mindre roll.
Vägen är allt!

Jag har några hektiska dagar att se tillbaka på.
Semestern har än så länge betytt 200 knyck!
Nu ser jag framemot att få glida lite.

En gång stod jag med snö långt upp på vaderna i Colorado Springs. Jag hade rest i shorts och sandaler från ett soligt och varmt Savannah.
Nu stod jag där just så med insikten att en roadtrip ger en massor av erfarenheter.
Nu drömmer jag om att lägga under mig Dalsland och en del av Värmland.

Inga 420 mil denna gång, men ändå en roadtrip.
Det handlar om att vara på väg.

Läs hela inlägget »

Rockstar

En 20årings midsommarfirande skall inte vara någonting i jämförelse med en vanlig natt med Beer Drinking boys, var det någon som sa. Säkert ligger det mycket sanning i det.
Klockan halv fem i morse var vi fortfarande igång...
Det händer saker hela tiden när man är med de där killarna i bandet. Jag hade nog glömt vad otroligt roligt vi har när vi kommer igång.

I natt spelade vi in några nya låtar En hel del unplugged, akustiskt, men resultatet blev ganska brutalt ändå.
Kanske kommer jag inte få det roligare denna sommar. Kanske kommer jag inte få det roligare i år...

Nu behöver vi bara några låtar till. Skönt med lite nytt fräscht material. Det kanske blir turné till hösten.

Idag är det dock vila som står på programmet.
Att vara rockstjärna tar på krafterna.
I´m a Rockstar!

PÅ väggen i Beer drinking studio hänger vår Desperadoplatta. Väcker minnen.
PÅ väggen i Beer drinking studio hänger vår Desperadoplatta. Väcker minnen.
Läs hela inlägget »
...Och där är cirkusen kring Beer drinking boys igång igen!
Det finns ingen dålig publicitet...
Läs hela inlägget »

Förspel



Nu är vi på G och det finns ingen återvändo. 
I kväll går vi in i studion igen, men redan igår träffades några av bandmedlemmarna.
Det var glädje och adrenalin.
Lycka över att åter spela tillsammans.

Beer Drinking boys är minst sagt levande och på riktigt.
En musikkritiker sa en gång att "BDB är det enda rockbandet som klarar av att göra covers på sig själva och det med värdighet. Det är vackert på något sätt.

Allt är bara rock'n'roll.
Det finns inget bättre än myten, legenden , äktheten...

Inatt skriver vi förhoppningsvis musikhistoria.

Läs hela inlägget »









 Midsommar är blommornas tid.
Det inser man i min ålder.

"Uti vår hage där växa blå bär.
Kom hjärtans fröjd!
Vill du mig något, så träffas vi där.
Kom liljor och akvileja,
kom rosor och salivia,
kom ljuva krusmynta,
kom hjärtans fröjd!"

Tidigare i veckan när jag gick runt i mina föräldrars trädgård möttes jag av denna ståtliga akleja. Den väckte minnen. Minnen från min barndom ...och den där härliga folkvisan som man alltid sjöng i skolan på sommaren. Förr användes Aklejan som medicinalväxt.  De växte vilt bland ruiner där jag brukade leka.

Nyhetsmorgon kör snapsskola. Jag dricker kaffe och begrundar. Min son som för dagen gjort frukost och t om väckt mig, är i full aktivitet.
Midsommar tycks också påverka morgontrötta tonåringar. 
Morgonen är något grå och sval, men regnet verkar från nu avvakta. Jag funderar över traditionellt firande i Ödeborg och min eventuella närvaro där detta år och jag tittar ut på den gråa himlen ännu en gång och känner viss tveksamhet.
Traditioner är till för att följa och jag är mycket konservativ i det hänseendet.

I fjol firade jag midsommar i Miami. Efter en atlantflygning, trixande och fixande, satt jag och drack öl för mig själv medan de andra sov, funderade på hur det var under Zorn och Engströms tid och deras firande i Moras omgivningar.
Det går att fira midsommar på andra platser än Sverige, även om det inte är rätt...

Min son lämnar huset och jag blir ensam kvar med förmiddagens göromål. Midsommar kräver viss förberedelse.
Jag har dock inte bråttom, utan fyller på min kaffekopp ännu en gång, hämtar gitarren och sjunger om hjärtats fröjd.
Så mycket bättre än så här kan det inte bli.

Läs hela inlägget »
Guldregnets blommor börjar tappa sin färg, men den är fortfarande majestätisk och otroligt vacker.
Innan allt är färdigt förevigar jag den en sista gång för detta år.

Inatt tittade jag som många andra hockeyintresserade på NHLs stora prisgala som i år sammanfaller med den expansionsdraft som möjliggör det alldeles nya laget Vegas Golden Nights att välja en spelare från alla de övriga 30 lagen.
Det blev minsann en gala att minnas med många sköna stunder för mig där ensam i tevesoffan.
Mycket glädje och roligheter där skådisen Joe Manganiello som kvällens värd lyckades att leda galan med värdighet, men också leverera en del sentimentala inslag.
Framförallt kommer jag minnas Ottawa Senators målvakt Graig Andersons känslosamma tacktal han höll när han fick pris.
Mitt under brinnande säsong fick Graigs fru besked om att hon fått cancer. Craig lämnade laget och var borta i flera veckor under hennes behandling, för att sedan komma tillbaka strax innan slutspel och ta laget fram till en semifinal.
Just det där avslutningsorden i hans tal har etsat sig fast; "Stay in The moment...live for the now"
Livet är så skört och ovisst. 

Saker och ting blir sällan som man tänkt sig. Därför är det så viktigt att aldrig skjuta upp något som man verkligen vill göra. Att vänta är inte alltid det bästa.
Jag har alltid rusat in i allt med dunder och brak.
Inte sällan med någon form av misslyckande.
Det jag vunnit med det däremot är värt allt det där som inte blev så bra.

Det är så enkelt att bjuda på ett leende. Att säga snälla saker och göra någon glad. Att man kunnat njuta av vardagen kommer vara nyttigt den dagen himlen ramlar ner.

Idag besökte jag mina föräldrar. Farsan har varit lite krasslig, men idag såg han piggare ut. Jag och min mor gick runt det där gullregnet vars blommor som var på väg att vissna.
Hon pratade hela tiden. Mest om det där trädet som egentligen är en buske.
Jag sa inte så mycket, men det var en fin stund.
En stund i vardagen som kanske inte verkar vara något speciellt, men för mig kommer bli ett minne som jag kommer bära med mig länge, länge.
Läs hela inlägget »

Det finns en nostalgi i gamla band. Så också mina egna.
På bilden ett gammalt foto på BDB, eller; Beer Drinking Boys.
Kanske det roligaste bandet jag spelat i, men också det stökigaste.
Alla ni som någon gång varit medlem i en sådana här sammansättningar vet precis vad jag menar. 
Genom åren har vi haft olika bandsammansättningar. Bandmedlemmar har kommit och gått.
Det ruffiga, bluesiga rocksoundet har dock alltid varit detsamma. Något av vårt adelsmärke.

Under några år har bandet legat nere. Det har dock varit prat många gånger på en återförening. 
I fjol pratades det t om med om att det fanns en liten turnéplan. Att vi liksom var på G igen.
Sedan hördes inget mer. Ryktena dog ut och intresset med det.

Nu kan jag iallafall bekräfta att vi skall gå in i studion under midsommarhelgen.
Plats - hemlig.
Men än sak kan jag berätta och det är att vi kommer spela in i en ny studio, med en ny producent. Det känns så spännande och lite av en pånyttfödelse.
Och kanske, kanske, kan det bli turné till hösten. 
Jag känner mig riktigt laddad och redo att stränga om gitarren igen.

Läs hela inlägget »

Balans

Jag kommer hem lite senare än vanligt efter träningen. Sista cirkelpasset för säsongen och jag blir kvar för trevligt mingel med tilltugg.
Hemma är redan kvällens grillning avslutad och jag möts av saftiga hamburgare som bara ligger där och väntar på mig...

Jag tränar en del och det kontinuerligt, men det klarar aldrig av att kompensera för allt det andra goda i livet som jag konsumerar. Som god mat och dryck till exempel.

Allt handlar om att hitta balansen.
Dit har jag en del kvar.

Jag är så väl medveten om att det jag äter efter ett träningspass kan boosta effekten av min träning.
Vad och när  jag äter, före och efter träningen beror på vad jag vill uppnå: bygga muskler eller bränna fett.
Jag är inte framgångsrik på något av det.

Det är ytterst viktigt att äta efter träning. En del tänker att har man nu varit så duktig och tränat skall man inte”förstöra det” med att äta efteråt.
Det är precis tvärtom. Det är genom att inte äta efter träning som man förstör träningsresultatet. Genom att äta och vila bygger du upp kroppen igen.
Ja, det är faktiskt så att det är bättre att äta vad som helst än att helt hoppa över.
Just den där sista meningen har jag tagit fasta på...

Läs hela inlägget »

Längtan

Den svenska sommaren är som bäst nu.
Allt det där som man längtat efter med grönska och ljuset är bäst precis nu.
Tänk att man kan gå så länge och famla i något sorts mörker för att en dag tillslut vakna upp till något sånt här. En sån lång väntan - så så står man där...

På morgonpromenaden var allt så uppenbart. Det är nu som allt är...
Vi har liksom en limit fram till midsommar. Därefter blir det aldrig bättre.

Så här års längtar jag alltid till Florida. Hur fin än svensk sommar är. I fjol stack vi redan på midsommarafton. 
Just idag råkar det vara flera som jag känner som är på väg dit. Lyckos dem.

Dagens lunch tillagas utomhus.
Svårslagen njutning för ögon och mun.
Det är dagar med det goda livet.

För första gången på flera år har jag återigen en prenumeration på en morgontidning. 
Då svor jag att jag aldrig mer varken skulle läsa eller prenumerera på den lokala tidningen. Detta i första hand på grund av det ständiga misskrediterandet av min hembygd, men också det starkt minskade innehållet.

Kanske var det på grund av erbjudandet (billigt) som jag valde att hoppa på igen, men min officiella hållning är att kunna ha något att läsa, något att sätta tänderna i under mina semesterveckor.
Dock har hela min officiella tanke gått om stöpet då tidningen kommer med postgången och eftersom att posten inte dyker upp förrän runt 14.00 där jag bor, faller själva idén med att ha en morgontidning.
Resultatet blir att jag från klockan 0600 vandrar runt i rastlöshet och nyhetshunger. Än så länge håller jag mitt ord till mig själv att inte "fuska" genom att läsa på mobil eller platta. För då faller ju hela idén. Vi får se hur det kommer bli med det.

Idag överraskar postbilen med att komma redan halv ett. Ett fall framåt.

Jag har sannerligen allt jag kan önska mig. Jag är frisk och människorna runt mig likaså. Det finns inga sorger eller saker som tynger mig. Vädret är skapligt, fastän att det blåser i min smak lite för mycket och landskapet levererar som alltid så här års.

Allt är bra.
Dalsland är underbart, men ändå längtar jag mig bort.
 

Läs hela inlägget »

Tillbaka

Efter två veckors frånvaro från träningsmattan kommer jag tillbaka.
klubben öppnar upp för sommarträning med start idag. 
Och jag har längtat och mentalt är jag nu mer redo för judo än någonsin !
Jag tar det där obligatoriska fotot tjugo minuter innan träningstart. Då kan man kosta på sig ett leende.
Allt känns så bra.

Trettio minuter senare känns det allt annat än bra. Jag är illamående, spyfärdig och har slut på ork.
Det är tio minuter in på passet och fortfarande uppvärmning...

Men, på något vis tar jag mig igenom passet och det känns bättre och bättre ju längre vi håller på. Dessutom ser jag att mina träningspartners också tycks vara påverkade av stundens allvar...

Nu sitter jag i soffan, mörbultat och medveten om att i morgon kommer jag ha en grym träningsvärk. 
Det ser jag framemot. Det är härligt att vara tillbaka på judomattan igen.

Läs hela inlägget »
Min första lediga dag vaknar jag med ett ryck runt halv sju.
Jag är ensam i sängen. Jag går upp, sätter på bryggaren och hänger upp en tvätt ute.  Det är redan behagligt skönt..
En måndag betyder att arbetsfordonen gör det de måste där ute och från min balkong hör jag hur deras dån blandas med småfågelsång och måsskrik.

Det sägs att det skall bli svalare.
Misstänker att det är midsommarvädret som är på ingång. Det må vara så, men fram till dess så får man njuta här och nu.

Än så länge är jag kompledig. Semestern ligger så där skönt lite längre fram.

I kväll skall jag åka till klubben och få i mig ett skönt "sommarträningpass". Fram till dess finns det önskemål inom mig att bara vila, läsa och dricka isvatten...

För jag skall fånga en sommar.
Läs hela inlägget »

Tillsammans

Veckan avslutas på lokal.
Tillsammans med mor, far och brorsan med familj.
Nothin' feels better than blood on blood.
Läs hela inlägget »

En dag med fika, lunch och fiske.
Och så lite livebloggning förstås.

Läs hela inlägget »
Etiketter: sommar, fiske, insjö, färgelanda

Det är ledighet, sommar och sol.
Det är jordgubbar och glass.
Jag, Eric och Karl åker till idyllen Ellenö och spenderar några timmar hos min mor och far.

Den här helgen tycks verkligen göra allt för att hålla mig på gott humör.

Läs hela inlägget »

Ride out

Den här mannen tänker nu vara ledig ett tag. Det där leendet på läpparna är äkta.
Det stundar semester, men först några dagar kompledigt. Det känns bra.
De sista veckorna har varit förjäkliga.
Det känns alltid som en seger när man lyckas rida ur stormen och kunna konstatera att allt gick bra.
Så långa dagar, så många timmar.
Jag tänker sova i dagarna sju, men först skall jag dricka rikligt med öl, för att sedan gå på 70-års kalas.
det känns som en värdig start på denna ledighet.
Slut för nu.

Läs hela inlägget »

Peacekeeper







Vid midnatt är det fortfarande ljust.
Precis nu är allt så oslagbart.
Det är just nu det är så viktigt att vara medveten om att det här ljuset inte är för evigt. Att vara här och nu.

Jag spenderar tid vid ett fönster.
Jag åker runt i natten för att hitta platsen där allting har stannat i evigheten. Jag är för stunden alltid förlorad.
Fleetwood Mac fyller varje tomrum.

"Peacekeeper, take your time
Wait for the dark of night
Soon all the suns will rise
Peacekeeper, don't tell why
Don't be afraid to fight
Love is the sweet surprise"


På morgonen vaknar jag upp full med livskraft och glädje.
Snart så är är det bara jag och allting det här.
Och den enda önskan jag har är att jag skall få en semester då alla mina nära och kära är friska och glada och  att jag skall kunna spendera ledighet i lugn och ro. Några veckor fria från överraskningar.
Överaskningar har aldrig lockat mig.

I morgon bitti skall jag vara på jobbet igen, men den här natten tillhör mig, bara mig och mina sånger.

Läs hela inlägget »



Slutet gott allting gott.
Därefter blir det öl och pizza 
...och sju års sömn.  

På något vis känns det som allting är färdigt nu, trots två arbetsdagar till. 

Och

Solen skiner och värmen har varit tät och tryckande hela dagen.
Nu vänder det oavsett vad alla väderkännare säger.
Allt förmår den som tror.
Jag tänker aldrig tvivla mer. 

Mitt vata-te dricker jag i sängen sedan, medan jag läser om Albert Engström, Kolingen och Bobban. 
Jag älskar Engströms karikatyrer  av dåtidens överheter.
Den här sommaren skall jag förövrigt  förkovra mig i dåtidens glorifierade alkoholkultur med potenta festprissar som Anders Zorn och Albert Engström.

Den här sommaren är full med bra planer.

Jag är redo nu.

Läs hela inlägget »

3 steg bakåt

Mitt liv blandar och ger.
Idag 3 steg bak.
Det är egentligen märkligt att det alltid skall krångla när man från början tror att detta kommer gå som en dans.

I förmiddags fick jag till ett kanonljud.
De duktiga artisterna lät ännu bättre (om det nu är möjligt)
Efter lunch bara ljudet försvann.
Jag misstänker att mina dagar som ljudtekniker är räknade.
I morgon är det genrep och förutsättningarna trots nödlösning är så där...
Ett "back up" mixerbord levereras i morgon bitti. Det får det bli om min nuvarande lösning inte håller. Jag är tveksam...

Dock är jag tacksam för all hjälp och stöd jag fått idag. Särskilt när helvetet brakade lös.
Och att jag har de där kontakterna som man kan ringa till när olyckan är framme.

I morgon bitti är det generalrep klockan 0810. Då behöver jag nog en och annan tumme som hålls för mig.
Jag funderar på om det kan vara något av de artistval som jag frestade med förutom liveartisterna, som skickade mixerbordet offside?
Det spelades Bowie, Fleetwood Mac och The Allman brothers...

Nu går jag och lägger mig. Måste vara pigg om jag skall överleva genrepet ...plus ha en uns tur.
Dagen D är på onsdag.

Läs hela inlägget »

Skarpt läge

I natt kan det avgöras.
Det är rovdjur mot pingviner.
en lång säsong kan i natt hastigt ta slut. 
Jag har sett så många matcher. Alla Torontos och ett gäng till. På det massor av slutspelsmatcher...

Jag hade innan denna säsong började tippat på Nashville som en av finallagen. Ja, faktiskt t om som vinnare, Stanley cup - mästare.

Nu leder Pittsburgh Penguins med 3-2 i matcher. Nashville måste alltså vinna i natt för att tvinga fram en 7e avgörande. Jag har en förhoppning om det.
Min son är dock av en annan mening. För andra året i rad har han den där förnöjsamma blicken inför avgörande match. Det blev ju vinst i fjol.
Han känner sig säker. Han tror på sina Pingviner.
Han tror på att det återigen blir Stanley cup.

Jag hade gjort rätt mycket för att vara i den där situationen. Jag har väntat i hela mitt liv på att Toronto Maple Leafs skall vinna bucklan. Min sons väntan finns inte. Han vill bara vinna igen.
Jag är grymt avundsjuk,
men
gläds i smyg över hans lycka.

Läs hela inlägget »
För sju år sedan idag,  hade min son och hans klasskamrater kommit fram till skolavslutning och kunde lägga sitt första skolår bakom sig.
Nu hägrade ett sommarlov. Deras första sommarlov.
Eric står i mitten i rosa pikétröja. Det sjungs i en fullsatt kyrka.
Sju år senare är han och hans klasskamrater redo att avsluta ännu ett skolår och till hösten börjar de i nian.

Den här morgonen går jag upp extremt tidigt.
En fluga har terroriserat mig hela natten och när det är nog är det nog!
Jag kan konstatera att flugor är extremt pigga och snabba så här års..
Jag kokar te och jag rör runt i köket.
Ute sedan är det kyligt och friskt, men jag väljer ändå att bli kvar där ute en stund för att dricka mitt te och andas in den friska luften.

Själv minns jag inte min första skolavslutning, men jag har många minnen från de där tidiga skolåren.
Ljusa, fina minnen.
Det vet jag att det inte är alla förunnat att ha. 
Jag har i mångt och mycket varit lyckligt lottad.

Under den veckan som ligger framför oss börjar sommarlovet för många. Skolavslutningar runtom hela vårt land.
Mitt liv rör sig fortfarande mycket i skolans värld. Även för mig kommer det bli skolavslutning. Även jag skall ha sommarlov.
Läs hela inlägget »

Det känns minst sagt konstigt att inte behöva gå upp tidigt för att åka till klubben för att hålla träning. Något som jag alltid annars gör om jag inte är i väg på någon tävling. Under judosäsongen är den mesta tid uppbokad. Nu - inte så mycket.
Så idag åker familjen iväg på en liten shoppingrunda. Tonåringen sätter sig fram och jag får därmed nöja mig med baksätet.
Det visar sig bli en bra observationsplats för vad som komma skall.
För det är tonåringen som väljer musiken i bilen numera. Svensk rapmusik.
Han bestämmer också vad det skall pratas om. Även det visar sig vara svensk rapmusik.
Det blir tonåringens moder som utsetts för de där stötvis konversationsattackerna, då jag liksom kommit offside.

Man förstår rätt snart att tonårsmamman inte riktigt är bekväm med sonens musik. Tillslut utbrister hon
"Den här texten är ju hemsk!"
Något som jag kan skriva under på, men eftersom att musik är min profession och att fördöma människors musikval, inte ligger för mig, så säger jag inget.
Min son höjer och jag minns tillbaka på när hans syster var i samma ålder och regerade över bilstereon. Då CD-skivor istället för dagens streaming, annars ingen skillnad. Effekten var den samma hos deras mamma.

Vissa saker ändras inte. Tonårsrevolten och frigörningen från föräldrarnas "hemska" smak och deras val i livet är definitivt en sådan sak.

Läs hela inlägget »

Att stå vid grillen och se livet genom ett vinglas kan vara riktigt njutningsfullt. Allt får liksom en helt annan dimension då.
Tråkväder blir spännande och lammkotletterna ser nästan ännu mer inbjudande ut.

Ibland kan det vara bra att se saker och ting ur andra perspektiv.

Det blir en riktig brakmiddag med alla i familjen runt bordet.
Bordets läckerheter är många och den buffé av massor av godsaker, inmundigas med stor aptit och njutning.
samtalen runt bordet handlar om semestertid och olika intressanta resmål och utflykter.
Det finns en önskan om att vi alla kan ge oss iväg tillsammans. Kanske den sista sommaren?
De unga runt bordet är på och då skall man smida.
Nästa sommar är sonen så gammal så att han kan skaffa sig ett sommarjobb. Det är bra, men då kommer det bli annorlunda.

Jag har planer och jag har ganska svårt att ge upp dem och tänka annat. Jag vet att det kan vara bra att tänka annorlunda, men samtidigt är det inte alltid enkelt för mig. När det gäller andra saker, i de olika roller jag har i livet, allt  från yrkesman, till klubbledare så tror jag mig vara en nyskapare. En person som älskar tänka nytt.
När det kommer till mig blir det dock tvärstopp !
Det är därför jag nu ägnar tid på att studera saker och ting genom ett vinglas.
Jag suktar efter att bli en innovatör av mig själv.

Läs hela inlägget »
Jag tillsammans med min bror Sigge i samband med min sons konfirmation. Foto: Evelina Kvist Jag tillsammans med min bror Sigge i samband med min sons konfirmation. Foto: Evelina Kvist

Jag fick idag för mig; några fina kort tillskickade mig. Bland annat detta på mig och brorsan. Det är min sons konfirmation och vi har precis gått ur kyrkan och alla står utanför för fotografering, småprat och för att hälsa på dem man känner. 
En fin stund med glädje, en och annan djup suck och massor av förväntningar inför eventuella kalas som står näst på tur.

Det är tid för att avsluta. Klubben har stängt för sommaren och officiella träningar kommer inte ske förrän till hösten igen och igår höll jag möte med 15 klubbfunktionärer där vi sammanfattade och nådde samsyn inför hösten.
Den här veckan närmar sig sitt slut och nästa vecka så är det tack och hejdå till jobbet för ett tag. En ganska lång semester hägrar..

I morgon ställer jag in autopiloten och kör på en vecka till. Sedan blir det standby-läge.

Läs hela inlägget »

Det fanns alla förutsättningar till att denna dag skulle bli en toppendag. Så blev det också. I all den stress och press som många känner så här inför stundande semester, med tusen och en saker att göra färdigt innan man kan sluta, kändes det bra att få en heldag i Göteborg med först några timmar på Prison Island för "fångarna på fortet aktiviteter"och sedan en guidad tur på operan.

Just operan överglänste mina förväntningar. Vilket ställe! Vilken arbetsplats! Så häftigt att kunna titta in "bakom kulisserna", se dekorverkstaden, smedjan, måleriet, där de gjorde alla kostymer, peruktillverkningen, mm...
En arbetsplats för drygt 500 personer med 90 olika yrkesgrupper representerade. Detta i en jättebyggnad på 29000 kvadratmeter! Wow!

Det var fotoförbud på de flesta platserna. Jag trotsade det en hel del...
Och när jag insåg att jag själv skulle vilja prova några av dessa magnifika kostymer och fick tjatat en stund, så bad en man mig att följa med honom. Jag kunde inte få prova de där häftiga 1700-talskostymerna, men han hade något annat som han trodde skulle passa för min fotosession. Döm av min förvåning och viss tvekan när han presenterade denna "korv med bröd dräkt!"

Ibland blir det inte som man riktigt hoppas på, men det kan ju bli ganska bra ändå...

Läs hela inlägget »

Gott

Jag tillsammans med de närmaste framför Stigens herrgård, 6 juni 2016 när jag fick priset årets man i Färgelanda Jag tillsammans med de närmaste framför Stigens herrgård, 6 juni 2016 när jag fick priset årets man i Färgelanda

Jag har haft ett gott liv. Om jag dör i morgon så skall alla veta det.
Visst, livet har haft sina vedermödor och det finns saker som jag inte vill konfronteras med igen, men i det stora hela - gott!

Och varför är det nu så viktigt för mig att skriva och berätta det här?
Ibland tror jag att det är viktigt att man själv påminner sig det och när det väl är nedskrivet blir det mer uppenbart. Som en sanning.

I denna arla morgonstund när detta skrivs har jag redan hunnit göra mig i ordning, ätit frukost och gjort en planering över veckan som är kvar. Om en stund bär det av till jobbet, för att sedan åka vidare till Göteborg.

Jag lever ett gott liv, i ett land som jag älskar, i ett landskap som är bedårande och i en kommun som ligger mig varmt om hjärtat. Här har jag fått möjligheten att utvecklas, att förverkliga saker och skapat min egna historia. Jag kan också vara  ödmjuk inför det faktum av att ha många vänner som stöttat och hjälpt mig genom livet. De har i grunden format mig till den jag är idag.
 
Jag är hedersmedlem i Färgelanda judoklubb,
 innehar judoförbundets högsta förtjänsttecken,
blivit utsedd till årets ledare  i Färgelanda
och fått göra det finaste som finns i en kommun; Få hålla högtidstalet på nationaldagen i min kommun.  Alla i sig helt fantastiska hedersbetygelser.
Dessutom fick jag för exakt ett år sedan, ta emot Lions utmärkelse "Årets man" i Färgelanda.

Men,

jag vet att när det tillslut gäller, spelar inte det där någon roll alls. Det är alla de där stundarna tillsammans med alla de där fantastiska människorna som man upplevt så mycket tillsammans med som räknas. De erfarenheter man delat och bytt. De lärdomar man tillskansat sig.

Och framförallt,

att det funnits glädje i det ..och något gott!

Läs hela inlägget »

Jag kan ibland få kritik för att jag har en vårdslös inställning till livet. Då brukar jag hävda det motsatta. Livet har stundom varit ganska besvärligt och hårt. Jag har aldrig fått något gratis.
Men, 
Jag har försökt att ta vara på möjligheterna och jag har accepterat att livet inte är rättvist. Jag har också försökt att vara en god medmänniska. Att göra rätt, (även om det kan vara en utmaning i sig).

Väl medveten om livets prövningar försöker jag också alltid att ha det gott. Att göra det som jag vill göra. Förverkliga drömmar och hela tiden vara beredd att riva ner hinder. Det är viktigt att kunna njuta. Det är viktigt att kunna fira när tillfälle ges.

Idag har jag firat att jag lever i ett land som jag älskar och ett land som framförallt kunnat ge mig förutsättningar till att uppnå allt det jag uppnått.
För jag är en upptäckare, en livsnjutare av rang och en tidens berättare som hela tiden observerar livets och tidens skeenden.

Och en dag som den här njuter jag av mitt mousserande jordgubbsvin med is och jordgubbar, och jag mumsar välvilligt i mig de svenska magiskt smaskiga lammkotletterna tillsammans med härliga örter och färsk potatis.
Jag har haft en fin dag, en njutningsfull dag, ett firande värdigt en svensk som tror på att det inte finns något motsägelsefullt i att bevara våra egna traditioner och samtidigt våga vara öppen mot de människor som kommit hit från andra länder eller människor som har andra åsikter än de jag själv har.

Läs hela inlägget »



Jag vaknar av att solens strålar sticker mig i ögonen, himlen är blå och allt ackompanjeras av fågelsång. 
Det är nationaldag. Den finaste av alla högtider. 
En dag som många fortfarande inte vet varför vi firar.
Det dröjde ända fram till 2005 innan den 6 juni blev en allmän helgdag i vårt land.

Jag kan konstatera att detta är en helgdag som en del anser att man bytte från en helgdag som man inte visste varför man firade till en annan helgdag som ingen vet varför man firar.

Det märks väldigt tydligt att nationaldagsfirande fortfarande är ganska nytt för oss svenskar.

För egen del är nationaldagen en dag då jag får möjligheten att fira att jag lever i ett vackert fritt mångkulturellt land där alla är lika värda och där alla röster räknas. Så vill jag även ha det i fortsättningen. Så jag firar på mitt sätt där jag varken har ont av att man viftar med flaggor, har blommor i sitt hår eller sjunger nationalsång. 

Det finns de som tycker det är är obehagligt med flaggviftandet, att den 6 juni är obehagligt för att rasister gjort den till sin dag för att demonstrera. Någon annan tycker att den är meningslös.

I mitt nationaldagstal som jag hade förmånen att få hålla för nu två år sedan, pratade jag  om vikten av att varje dag arbeta mot de krafter som vill göra gällande att våra traditioner, den svenska flaggan och vår nationalsång enbart är till för vissa i vårt land. Om att man skall få vara stolt och visa vad man kommer i från.
Att det är ok att sjunga nationalsång och vifta med flagga. Att det inte finns något motsägelsefullt i att bevara våra egna traditioner och samtidigt våga vara öppen mot de människor som kommit hit från andra länder eller människor som har andra åsikter än de jag själv har.

Jag hoppas att du får en trevlig nationaldag och dessutom kan få känna lite av den där euforiska känslan jag har i denna stund. Att Sverige är fantastiskt och är värt att fira.

Läs hela inlägget »

Jag planerar för en grillbuffé med familjen, men ibland blir inte saker och ting som man planerat.
A har bokningar hela dagen och Marie hör av sig till Eric och frågar om de skall åka till Liseberg.
Det tar inte så värst länge denna förmiddag innan jag upptäcker mig vara helt ensam i mina vrår.

Marie har bakat en kaka som jag nu sitter och mumsar i mig tillsammans med nybryggt svart kaffe.
En hel dag med tysthet och ensamhet väntar. Något jag i vanliga fall uppskattar...

Dagens upplägg gås igenom, men tankarna tar mig tillbaka till barnen som inte längre är några barn. Jag tänker på hur glad jag är att de har varandra och att de nu är på väg på ett härligt syskonäventyr. Jag tänker på den där glädjen och de där leendena som jag observerade precis innan avfärd. Om skratten och förväntningarna som låg i luften. Om en cementerad lycka som just då i de ögonblicken säkerligen nått sin "all time high".
Det känns bra att jag fick uppleva det.
Ibland känns allt så bra.

Läs hela inlägget »

Ljus och hopp









Trångt för bilar på kyrkans parkering. Nästan fullsatt i det heliga.
Kvällens Musikgudstjänst Hopp och tro levererade sannerligen.
Så duktiga musiker, en sån grym kör ledd av Camilla Widekärr och det känns som ett previlegium att kunna få ta del av så bra musik, gångavstånd från mig.

Det är traditionell folkmusik till jazzig ...nattvardsmusik.
Musik som sprider värme och livslust och skapar ett utrymme för reflektion när livet snurrar för fort.
Det handlar om hur vi agerar som medmänniskor.
Om att vi måste kunna tro på det goda.
Det handlar om frid som handlingskraft...
Det handlar om att kuna njuta av det härliga.
En perfekt avslutning på den här veckan.

Läs hela inlägget »

Om en stund skall jag på musikgudtjänst i Färgelanda kyrka. 
Jag har höga förväntningar. Det kommer bli storslaget.
Min bror kommer dessutom medverka på Piccolaflöjt.
Ett faktum som gör kvällens föreställning spännande.

Den här helgen har varit storslagen på många sätt.
Sjunde upplagan av SuperKidz blev rakt igenom en succé.
Ett internt läger för klubbens barn som skall bygga samhörighet och lagkänsla.
Jag njuter av att tillhöra en förening med fantastiska barn och många engagerade ledare och klubbfunktionärer. 
Jag njuter av att göra något bra och kunna få vara med i ett positivt sammanhang.

För ett par timmar sedan kom jag hem. Sen dess har jag mestadels legat på sängen.
Orkeslös, men nöjd.
Det känns minst sagt skönt att man skall vara ledig ett par dagar till.
På tisdag skall jag fira nationaldagen. I morgon finns tid för både tricks och fix.
Men nu skall jag slutföra den hör pingsthelgen genom att återigen resa mig och komma i ordning för en skön musikstund,
God kväll!

Läs hela inlägget »

Psykadelica


På klubben råder just nu glädjepropaganda.
Vid London bridge raka motsatsen.
När detta inlägg skrivs matas jag med flashar från hemska händelser från London som jag egentligen inte vet så mycket om, men i morgon när jag vaknar kommer veta desto mer om. I denna hemska värld.

Men i just den här världen händer också massor av bra saker. Jag tror på att det är viktigt att vi hela tiden lyfter fram det.
Idag har jag varit med och hållit fyra träningspass.
Min klubb äger!
Vår klubb äger - för det är ett riktigt lagarbete. Något jag är stolt över. 

Klockan är en timma över midnatt. Det är helt klart läge att förbereda sin säng.
Här på klubben råder lägerverksamhet.
Förutsättningarna för god sömn är med andra ord tveksamma.
Men
och det vill jag påpeka;
Det här är något av det häftigaste och roligaste man kan göra. Att vara ledare på ett läger för massor av glada och förväntansfulla barn ger massor av energi. Detta sagt även om jag vet att jag kommer vara helt slutkörd i morgon kväll.

Nu är det tyst. Alla sover, bortsett från jag och Karl. 
De sista av ledarna som vill få ut det sista av dagen.
Jag går igenom dagens händelser en sista gång. Färgerna går in i varandra. Det liksom blandas. Som en euforisk psykedeliskt tillstånd.

Jag är trött, världen är fortsatt galen, men jag kommer trots det antagligen ändå somna med en leende på läpparna.

Läs hela inlägget »
Jag håller nationaldagstal Jag håller nationaldagstal

För två år sedan skrev jag det här. Precis som nu såg jag fram mot att fira nationaldagen.

För två år sedan fick jag äran att hålla nationaldagstalet här i Färgelanda. Detta vid Stigens herrgård som traditionen bjuder.

Ett av de finaste uppdrag som medborgare man kan få  ...enligt mig.

Mitt tal handlade om  6 junis historia
Om den stora flaggfesten 1893 som hölls på Skansen i Stockholm och hur denna dag 90 år senare skulle skulle bli Sveriges nationaldag, men först 2005 blev en allmän helgdag.

Jag pratade vidare om vad som kännetecknade  vårt land och vikten av att arbeta mot de krafter som vill göra gällande att våra traditioner, den svenska flaggan och vår nationalsång enbart är till för vissa i vårt land. Att det inte finns det något motsägelsefullt i att bevara våra egna traditioner och samtidigt våga vara öppen mot de människor som kommit hit från andra länder eller människor som har andra åsikter än de jag själv har.

Avslutningsvis nämnde jag mina förfäder som kom från Frankrike till Sverige 1601 som flyktingar.
I den svenska historieboken sägs det att de “hämtades in” till Sverige, för att de var duktiga hantverkare och affärsmän. Det var dock långt i från hela sanningen...
Mina förfäder var Hugenotter, alltså franska kalvinister som förföljdes av den franska staten och katolska kyrkan.  Över en halv miljon hugenotter flydde under 1600-talet från Frankrike. De flesta hamnade i Danmark som var enda landet i Europa med religionsfrihet. Ett hundratal kom till Sverige. Mina förfäder kom tillsammans hit med kanske mer kända släkter ur svensk uppbyggnadshistoria som De Laval,de Besche, De Geer.
Någon religionsfrihet för dessa fanns inte i Sverige, allt skulle inordnas i den lutherska läran. 

Mycket i det där talet känns fortfarande så aktuellt. Tyvärr lär det dröja innan de drömmar jag hoppades på skulle slå in tillslut gör det. Lyssna gärna gärna på mitt tal i sin helhet .

Läs hela inlägget »

Tystnad

Det här är en avtämningsplats.
Men också en reträttpunkt.
Det finns något meditativt med att stirra in i bokhyllor. Läsa bokryggar, smaka på de där titlarna och vid behov resa sig upp och hugga tag i den där boken...
Känna på den, kanske lukta och bläddra...
Ibland behöver man bara lyssna på sina egna andetag och inte göra så mycket mer.

Det är ännu en fredag och vi förbereder oss för en pingst och därefter en nationaldag. Vi pratar långhelg.
själv skall jag tillbringa pingsthelgen på klubben.
Numera en tradition så här års. SuperkidZ - ett läger för alla klubbens barn, men också en "get together helg" för mig och vuxna som älskar sporten.
Det kommer bli bra, men just nu är det bara sömn jag behöver...och en stilla stund med mig själv och tystnaden.

Läs hela inlägget »
Aldrig har det varit så mycket att göra.
Aldrig har tiden gått så fort.
Ur led är tiden.

Man skulle kunna tro att den fått "frispel".
Jag pratar om min klocka på jobbet.
Nej!
Den symboliserar tiden som går.
Ibland blir allt så uppenbart. Ibland inser man att allt ändå är för sent....
Läs hela inlägget »

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

  • Björn Aldenfalk » Mina absoluta bästa bloggtips:  ”Hejsan Tommy! Mycket bra tips kör du med Wordpress eller vad använder du för pl..”

  • Miss Jennifer » Tillfreds:  ”Underbar känsla när man får gå och lägga sig med ett leende på läpparna :)”

  • jeanette sandelin » Det:  ”Hemsk film väl?”

  • Afrodite » Walk the blues:  ”Önskar dig en riltigt fin sommar och lycka till med allt. Roligt att man nu kan ..”

  • Charlie Ferm » Walk the blues:  ”Är det där en seagull som du spelar på? Har aldrig testat någon, men läst en del..”

Arkiv

Länkar

Etiketter