Vad som gör en plats till hemma

Jag har funderat på det där ibland.

Vad som egentligen gör en plats till hemma.

Är det en adress? Ett köksbord? Eller något helt annat?

Jag har bott på olika platser.

Rest till ännu fler.

Och vissa har bara varit just det – platser.

Men andra har stannat kvar i mig.

Trots att jag bara var där några dagar.

Ibland är det doften av kaffe från ett specifikt fönster. En gata som lutar svagt ner mot vattnet.

Ett kvällsljus som träffar väggen på ett sätt jag känner igen, trots att jag aldrig sett det förut.

Och ibland är det en människa.

Någon som säger "vad fint att du är här" – och menar det.

Då blir platsen något mer.

För mig är hemma inte bara där jag bor. Det är där jag andas ut. Där jag inte behöver prestera.

Där jag inte känner mig fel.

Det kan vara en skogsglänta i Dalsland.

En lägenhet i Greenwich Village.

En diner i Virginia.

En soffa i ett vardagsrum fullt av ljud.

Eller en bänk i tystnad, där jag satt själv – men ändå inte kände mig ensam.

Och kanske är det just det. Att hemma inte är en punkt på kartan. Utan en känsla som säger:"Här får du vara du."