Hjärtat fullt av solsken

Det finns helger som stannar kvar.

Som liksom sätter sig i kroppen. I ögonblicken. I skrattet.

Den här helgen blev just en sådan.

Vi gav oss av mot Vimmerby med en känsla av att något fint väntade. Och det gjorde det. För i Astrid Lindgrens Värld vaknar berättelserna till liv och någonstans mellan Villa Villekulla och Katthult kliver både barn och vuxna rakt in i sagan.

Att få uppleva allt detta tillsammans med Leon, denna lilla äventyrare – var som att få låna ett par nya ögon för en stund. Allt blev större, roligare, mer magiskt. Hur han följde varje scen med koncentration, hur han skrattade till när något tokigt hände, och hur han ställde alla de där kloka frågorna som bara barn kan komma på.

Vi åt glass, drog skrindan längs kullerstensgatorna, kikade in i små miniatyrhus och pratade om vad som fanns bakom varje dörr. Vi hade ingen brådska. Det var en sån där dag då tiden går långsamt på det bästa av sätt.

Och när vi sedan körde mot vårt boende några kilometer därifrån med en småtrött liten hand i vår – då slog det mig hur vackert det är att få dela världen med någon som precis håller på att upptäcka den. Att få vara med från början. Att få finnas där när barndomsminnen blir till. Det är ett av livets största äventyr.