Margaretadagen i Färgelanda

Det är dagar som dessa som påminner oss om att sommaren, när den är som mest intensiv, har en alldeles särskild kraft. Inte bara över naturen – över oss.

Värmen håller oss alla i schack just nu. På ett stillsamt sätt. Som om den vänligt men bestämt säger: "Sätt dig ner. Andas. Gör ingenting.” Och jag lyder. För vad annat finns att göra när sovrummet står på trettio grader under natten, trots genomdrag och vidöppna fönster?

Jag satt ute på balkongen till klockan tre. Det var först då, när världen sakta tystnade, som tankarna började röra sig fritt. Inte jagade eller stressade, bara flygande, nyfikna.

Och idag – Margaretadagen. Ett återkommande evenemang här i Färgelanda, som jag följt och dokumenterat här i bloggen sedan nyuppstarten.

"En mötesplats där alla kan känna glädje och samhörighet", som min bror Sigge brukar säga.

I år fick gudstjänsten hållas inne i kyrkan – den annars så vackra prästgårdsträdgården var helt enkelt för varm. Men det hindrade inte stämningen. Tvärtom. Det blev en stillsam, fin inledning på en dag där Färgelanda återigen fick blomstra.

Efter gudstjänsten fanns mycket att välja mellan:– pilgrimsvandring för den som ville gå i eftertanke – sagobussen för de små– kaffeservering och aktiviteter för barn, där såpbubblor, ansiktsmålning och käpphästar fick liv och skratt att spraka i gräset

Själv drogs jag till maten. Dalslands Foodtruck serverade smakrika måltider som kyrkan bjöd på – min bacon- och ostburgare var smarrig på riktigt. Och musiken. Så många unga röster som imponerade och berörde. Detär så vackert att se nästa generation ta plats med själ och hjärta.

Det är också värt att stanna upp vid historien. Den marknad som Margaretadagen bygger på, tros ha sina rötter ända från medeltiden. År 1645 försvann den plötsligt – utan förklaring. Men sedan Sigge kom till Färgelanda har den gamla traditionen väckts till liv igen. Gudstjänsten han leder varje år är inte bara en startpunkt – den är en hyllning till vår historia och vår gemenskap.

Hans positiva inflytande på vår kommun går inte att överskatta. Han har på riktigt gett Färgelanda nytt liv. Nya konturer. Ett varmare hjärta.

I det stora hela:

En dag för njutning.En dag för glädje och samhörighet. En dag då Färgelanda är som allra bäst.

Men också en dag då tankarna går till de som har det svårt. I vår närhet. I världen.

Vi hölls i schack idag – inte som i att vara begränsade, utan som i att vara hållna. Av solen, av varandra, av något större. Och det var vackert.