Reflektioner i sommarmorgonen - dag 21

Det är måndag morgon.

Kaffet är urdrucket, väskan står packad och om en liten stund är det dags att ge sig av.

Jag tycker om den där känslan.

Att vara på väg.

Inte för att komma bort.

Utan för att bryta vardagen en stund.

Det finns något med vägar som alltid får tankarna att röra sig lite friare. Det är som om man lämnar en del av bruset bakom sig redan när bilen börjar rulla.

Semestern har redan gett mig något jag behövde.

Lugn.

Tid.

Morgnar utan stress.

Och nu känns det faktiskt skönt att få ge sig av igen.

Ibland behöver man stanna upp.

Ibland behöver man röra på sig.

För mig är det just balansen mellan de två som gör att man känner sig levande.

Så den här måndagsmorgonen lämnar jag huset med en känsla som är svår att beskriva.

Inte förväntan.

Inte rastlöshet.

Snarare tacksamhet.

Över att ha tid.

Över att få vara på väg.

Och över att det fortfarande finns mycket kvar av sommaren.

God morgon.