top of page

Reflektioner i sommarmorgonen - dag 33

  • för 2 dagar sedan
  • 2 min läsning

Det är lördag morgon.

Kaffekoppen står bredvid mig och huset har ännu inte riktigt vaknat. Det är en sådan där morgon då tankarna får röra sig i sin egen takt.

Och just idag fastnar jag vid en fråga.

Vad är det egentligen som får oss att gå upp på morgonen?

När jag var yngre trodde jag att svaret var målen.

Att bli färdig.

Att komma fram.

Att nå nästa steg.

Idag tror jag något helt annat.

Jag tror att vi människor behöver ett nästa kapitel.

Just nu arbetar jag med flera bokprojekt. Jag fördjupar mig i släktforskning. Jag planerar en resa. Jag skriver de här morgonreflektionerna. Det kan säkert se ut som att jag håller många bollar i luften samtidigt.

Men för mig handlar det inte om att göra mycket.

Det handlar om att ha något att fortsätta med.

Någonting som väcker nyfikenheten.

Någonting som får mig att tänka:

"Det där vill jag utforska lite till."

Jag tror att vi människor mår bättre när vi har något som väntar.

Det behöver inte vara stort.

Det kan vara en bok man längtar efter att läsa.

En rabatt i trädgården som ska växa.

En promenad man vill gå.

Ett barnbarn som kommer på besök.

Eller en tanke som ännu inte blivit färdigskriven.

Det handlar inte om att ständigt jaga nästa sak.

Det handlar om att känna att livet fortsätter att öppna nya dörrar.

Jag har mött människor som slutat vara nyfikna.

Och jag har mött människor som, långt upp i åren, fortfarande talar om sina nästa projekt med samma glöd som ett barn berättar om julafton.

Skillnaden sitter inte i åldern.

Den sitter i blicken.

I viljan att fortsätta upptäcka.

Kanske är det därför jag tycker så mycket om att skriva.

Varje text leder vidare till nästa.

Varje bok öppnar dörren till en ny.

Varje resa får mig att vilja göra en till.

Det finns alltid en berättelse till.

En människa till att lära känna.

En plats till att förstå.

Jag hoppas att jag aldrig förlorar den känslan.

För jag tror inte längre att ett rikt liv handlar om att komma fram.

Jag tror att det handlar om att alltid ha ett nästa kapitel som väntar.

Det känns som en fin tanke att ta med sig in i den här söndagen.

God morgon.


HÖR AV DIG

“Berättelser som fastnar. Ord som lever vidare.”

0705 526 126

  • White Facebook Icon

Hitta mig på Facebook

bottom of page