Välkommen

Tidig morgon. Solen har redan klättrat över hustaken och sprider sitt klara, bländande ljus över världen. Men trots det gyllene skenet är luften fortfarande kylig, nästan skör. Jackan är ännu nödvändig, händerna stoppas reflexmässigt ner i fickorna. Det är vårens gryning, men värmen har ännu inte helt tagit fäste.

April går mot sitt slut, och när jag ser tillbaka blev månaden inte alls som jag hade tänkt mig. Den rann bort i väntan och längtan. Nu fäster jag i stället blicken på maj – månaden som alltid bär ett löfte, hur vagt det än kan kännas i vinden denna morgon.

Mina tankar glider till Valborg, kvinnan bakom dagens namn. Heliga Valborg – en engelsk prinsessa som på 700-talet svarade på ett kall större än någon kunglig titel. Hon reste till Tyskland för att hjälpa till att sprida kristendomen och blev så småningom abbedissa i Heidenheim. Hon lämnade ett liv av privilegier för ett liv i tjänst. När jag en gång besökte Eichstätt, där hennes minne vårdas än idag, slog historiens vingslag mot mig.

Katedralens svala stenväggar, den tunga, stilla luften – allt berättade om en annan tid. Men framför allt berättade platsen om en livskraft som fortfarande lever kvar. Ett arv inte av makt, utan av mod och övertygelse.

Här hemma, långt från Eichstätt, förbereder vi oss på ett annat sätt. På kvällen ska brasorna tändas. Facklor bäras genom skymningen. Vårsånger ska ljuda genom den svala luften och eldarna ska slicka upp mot himlen som en påminnelse om att livet, trots allt, alltid tar ny fart.

I barndomens Valborg var det inte mycket annorlunda. Vi huttrade i vinden vid den stora brasan, föräldrarna i tunga jackor, barnen med rödblommiga kinder och tindrande ögon. Vi låtsades att värmen var större än den var, och vi låtsades att våren redan tagit makten. Men innerst inne väntade vi nog på något större – på sommaren, på livet som verkligen skulle börja.

Och så är det fortfarande. Valborg är en brytpunkt. En övergång från väntan till möjligheter. Ett avstamp in i ljusare dagar. Vi vakar in maj, sjunger in framtiden, bär våra drömmar genom nattens skiftande ljus.

Så jag säger: välkommen maj. Med din tvekan, med ditt spirande liv, med alla chanser du bär.

Välkommen maj, vi är redo att ta emot dig – precis som du är.

---