Jag har varit på judotävling i helgen. Inte som deltagare. Utan som ledare. Och det är en helt annan sport. Det börjar inte med ett startskott. Det börjar i blicken när vi ses i hallen. I små nickningar. I ett "hej" som egentligen betyder: nu gör vi det här tillsammans. Doften av mattor ligger tung i luften.Ljudet av bara fötter som slår lätt mot tatamin. Domarens röst. Klockor som väser. Ett barn som jublar. Ett annat som gråter. Allt händer samtidigt. Allt är på riktigt. Oc