Colorado
- Tommy Widekärr
- 15 sep.
- 1 min läsning

Ett av mina första minnen från Colorado är nästan komiskt. Jag satt på en Greyhoundbuss med destination Las Vegas, startpunkten var Macon, Georgia. Det var december men i södern fortfarande varmt, och jag hade shorts på mig. När bussen stannade i Colorado Springs klev jag av för att sträcka på benen – och sjönk direkt ner i snön, långt upp på vaderna. Kontrasten mellan den ljumma södern och Colorados vintriga landskap var överväldigande. Jag frös, men jag log.
Sedan dess har det blivit flera resor till just Cokorado.
Colorado är en stat som inte släpper taget, med sina berg, sina vattenfall, sina ändlösa vyer och sin känsla av både vildhet och stillhet. Här finns något som är större än oss själva, något som påminner om både naturens kraft och människans litenhet.
Bilden här är tagen vid Treasure Falls. Jag och Anette står framför det brusande fallet, inramade av grönskan och bergen som alltid känns så nära himlen. Just där, med vattnet som kastar sig nedför klipporna och skogen som doftar av tall, känns Colorado som allra mest levande.
Colorado är inte bara ett landskap på kartan. För mig är det också ett landskap av minnen – av resor, av människor jag mött, och av känslan att vara mitt i något storslaget. Och varje gång jag återvänder inser jag att jag bär med mig en bit av Colorado hem.