Det börjar alltid där. Med en rad. En första mening. Ibland kommer den direkt. Som ett nedslag. Som om något viskar: "Skriv så här....

Det finns stunder då jag bara tittar på honom. Inte för att han gör något särskilt, men för att han gör det på sitt sätt. Eget. Nyfiket....

Jag tänker ibland på det där med att börja om. Inte från början. Inte med ett vitt papper. Men där man är. Med allt man bär på. Och...

Fredag morgon i slutet av maj känns bra. Den där mjuka övergången mellan vår och sommar, när nätterna fortfarande bär spår av kylig luft...

Du behöver inte ha bråttom. Det är okej att inte veta. Att inte känna sig säker. Att inte passa in överallt. Jag önskar någon hade sagt...

Det finns saker jag aldrig sagt. Inte för att jag inte ville. Utan för att tiden gick. Eller för att jag inte visste hur man sa det just...

Jag såg det där Seinfeld-avsnittet igen i dag. The Postponement. Kanske för hundrade gången. Kanske mer. Jag vet exakt vad som ska sägas....

Det är något alldeles särskilt med den här tiden på året. När världen har exploderat i grönt och allt tycks sjunga i kör. Värmen smyger...

I dag är det precis en månad kvar. En månad tills det är dags för semester. Den där efterlängtade tiden som alltid känns både långt borta...

Det enda jag kunnat göra dessa dagar då jag behövt vila skallen – när jag varken orkat skriva, läsa, se på teve eller ens surfa på...